beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
|---|---|---|
1983:599 | Förordning (1983:599) om statsbidrag
till vissa elevresor | 1 § Den, som i ett län är huvudman enligt lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik, får enligt
föreskrifterna i denna förordning statsbidrag till kostnaderna för vissa
elevresor.
2 § Bidraget ges till kostnader för sådana dagliga resor som företas av
elever, vilka studerar vid läroanstalter och utbildningslinjer i länet
och som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1973:349).
Bidraget skall avse kostnaderna för sådana resor som äger rum mellan
bostaden och skolan och där färdvägen är minst sex kilometer.
3 § Bidraget lämnas till huvudmannen om denne har åtagit sig ansvaret
för resorna.
Huvudmannen får bestämma hur resorna skall ske. Om de inte kan ske med
kollektivt färdmedel som huvudmannen tillhandahåller eller anvisar,
skall huvudmannen lämna ersättning till eleven för hans resekostnader.
4 § Frågor om bidragen prövas av centrala studiestödsnämnden.
5 § Bidragen beräknas för ett redovisningsår i sänder. Varje
redovisningsår avser tiden den 1 juli--den 30 juni nästa år.
6 § De bidragsmedel som är tillgängliga för ett redovisningsår fördelas
mellan huvudmännen på grundval av dels det beräknade elevantalet under
redovisningsåret, dels taxorna för månadskort den 1 april året före
redovisningsåret. I ärendet skall Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet ges tillfälle att yttra sig. Förordning (1989:618).
7 § Centrala studiestödsnämnden skall betala ut bidragen kvartalsvis i
förskott med en fjärdedel vid varje tillfälle.
8 § Sådan verksamhet till vilken bidrag lämnas står under tillsyn av
centrala studiestödsnämnden.
Nämnden skall meddela de föreskrifter och allmänna råd som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
9 § Centrala studiestödsnämndens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1983:599
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.
För redovisningsåret 1983/84 beräknas bidragen enligt 6 § enligt
bestämmelser som regeringen eller den myndighet regeringen utser
meddelar särskilt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:592 | Förordning (1983:592) med instruktion för
statens elektriska inspektion | Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall med undantag av 3 § 1 och 3,
16 och 18 §§ samt i övrigt på det sätt som följer av denna förordning
tillämpas på statens elektriska inspektion.
Befogenhet som enligt verksstadgan tillkommer myndighet utövas av
statens energiverk i fråga om framställning till regeringen,
arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, arbetstid samt annan ledighet
än semester. Vid tillämpning i övrigt av verksstadgan förstås med chefen
överinspektör.
Myndighets befogenhet enligt 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning utövas av energiverket.
Uppgifter
2 § Inspektionen är den lokala statliga organisationen för ärenden om
tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed
sammanhängande frågor.
Organisation
3 § Chefsmyndighet för inspektionen är statens energiverk.
4 § För inspektionens verksamhet indelas riket i fem
inspektionsdistrikt, nämligen övre norra, nedre norra, östra, södra och
västra distrikten. Energiverket får föreskriva, att denna indelning icke
skall gälla i fråga om tillsynen över vissa slag av elektriska
starkströmsanläggningar.
Omfattningen av distrikten bestäms av energiverket.
Expeditionerna är förlagda,
till Skellefteå för övre norra distriktet,
till Hudiksvall för nedre norra distriktet,
till Stockholm för östra distriktet,
till Hässleholm för södra distriktet och
till Kristinehamn för västra distriktet.
5 § I varje distrikt finns en överinspektör.
Vid inspektionen är i övrigt anställda tjänstemän enligt
personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på
medel.
6 § Överinspektören skall med biträde av honom underställda tjänstemän
fullgöra vad som åligger tillsynsman över elektriska
starkströmsanläggningar enligt lag eller annan författning eller enligt
föreskrifter som meddelats av statens energiverk. Energiverket har rätt
att föreskriva att anläggningar av visst slag skall vara undantagna från
överinspektörens tillsyn eller att denne skall ha tillsynen över sådana
anläggningar även inom annat inspektionsdistrikt.
7 § Överinspektören får uppdra åt annan tjänsteman med erforderlig
teknisk utbildning och sakkunskap att fullgöra arbetsuppgifter som
åligger överinspektören.
Tjänstetillsättning
8 § Överinspektörerna och övriga tjänster tillsätts och annan personal
antas av statens energiverk. Endast den som är svensk medborgare får
inneha eller utöva tjänst som överinspektör.
9 § Behörig till tjänst som överinspektör är den som vid teknisk
högskola avlagt avgångsexamen på elektroteknisk linje med inriktning på
starkströmsteknik eller äger däremot svarande kunskaper samt förvärvat
praktisk erfarenhet inom det elektriska starkströmsområdet.
Besvär
10 § Beslut av överinspektören eller annan tjänsteman vid inspektionen
får överklagas hos energiverket genom besvär, om annat ej är
föreskrivet.
Övriga bestämmelser
11 § Arbetsgivarens åligganden enligt 37 § anställningsförordningen
(1965:601) fullgörs av energiverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:584 | Förordning (1983:584) om statsbidrag till utbildning
av handledare för skolungdomar under
praktik på arbetsplats | Inledande bestämmelse
1 § Kommuner har enligt föreskrifterna i denna förordning rätt att få
statsbidrag till utbildning av handledare för ungdomar som vistas på
en arbetsplats inom ramen för utbildning i grundskolan eller
gymnasieskolan eller sådana individuella planer som avses i
förordningen (1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för
ungdomar under 18 år.
Utbildningen
2 § Handledarutbildningen skall bedrivas i form av kurser som bör
omfatta två hela dagar eller motsvarande tid uppdelad på flera
utbildningstillfällen. Om särskilda skäl föreligger får kurstiden dock
utgöra eller motsvara en hel dag. En kurs om två dagar får sträcka sig
över flera redovisningsår.
I utbildningen skall bland annat ingå sådana moment som syftet med,
innehållet i och omfattningen av skolans olika arbetslivskontakter,
jämställdhet mellan könen i skola och arbetsliv, handledarens roll,
arbetarskydd och försäkringsfrågor. Förordning (1985:552).
Grunder för bidraget
3 § Bidrag beräknas för tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår
(redovisningsår).
4 § För varje kommun skall bestämmas en beloppsram inom vilken
kommunen kan få bidrag enligt de grunder som anges i 5 §.
Ramar bestäms för varje redovisningsår med hänsyn till storleken av de
medel som regeringen anvisar för statsbidrag enligt denna förordning.
Skolöverstyrelsen skall besluta om beloppsramar för länsskolnämnderna.
Varje länsskolnämnd skall sedan fördela sin ram mellan kommunerna i
länet.
5 § Varje kommun har rätt att inom tilldelad ram få bidrag motsvarande
kommunens särskilda kostnader för en kurs, dock högst med 450 kronor
per deltagare som genomgått en kurs om en dag och 900 kronor vid en
kurs om två dagar. Förordning (1985:552).
Rekvisition m.m.
6 § Statsbidrag rekvireras av kommunen. Rekvisitioner skall ges in
till länsskolnämnden.
Bidrag får rekvireras kvartalsvis i efterhand och skall rekvireras
senast den 1 oktober efter redovisningsårets utgång. Om en kurs
sträcker sig över flera redovisningsår skall bidragen uppdelas mellan
dessa. Samtliga bidrag för en genomförd hel kurs eller del därav under
ett redovisningsår skall rekvireras i ett sammanhang. Vid
rekvisitionen skall kommunen för varje kurs lämna uppgift om när den
ägt rum och hur många som deltagit. Om kommunen begär bidrag med mer
än 300 kronor per deltagare om kursen pågått i två dagar eller mer än
150 kronor om den pågått i minst en dag, skall kommunen också uppge
vilka slag av kostnader som kommunen haft och vilka belopp de uppgår
till.
Länsskolnämnden beslutar om bidrag. Förordning (1985:552).
7 § Bidrag betalas ut av skolöverstyrelsen.
Överklagande
8 § Skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas beslut enligt 4 § får
inte överklagas.
Länsskolnämndernas beslut enligt 6 § får överklagas hos skolöver
styrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut med anledning av
sådana besvär får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:582 | Förordning (1983:582) om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan
budgetåret 1983/84 | 1 § För budgetåret 1983/84 har kommunerna rätt att få statsbidrag för
studie- och yrkesorientering (syo) i gymnasieskolan enligt
föreskrifterna i denna förordning.
Med kommun avses i förordningen även landstingskommuner och
kommunalförbund.
2 § Statsbidraget beräknas med hänsyn till antalet elever i kommunens
gymnasieskola den 15 september 1983. Elever i högre specialkurser och
gymnasial lärlingsutbildning medräknas dock inte.
3 § I statsbidraget ingår bidrag till socialavgifter och
pensionskostnader motsvarande vad som för statligt reglerade tjänster
beräknas för reducerat lönekostnadspålägg.
4 § Som villkor för statsbidrag gäller att kommunen för syo i
gymnasieskolan gör insatser som i förhållande till antalet elever når
åtminstone samma nivå som den statsbidragstäckta verksamheten
budgetåret 1981/82.
5 § Statsbidrag rekvireras hos skolöverstyrelsen.
6 § Kommunerna får för varje kvartal rekvirera statsbidrag motsvarande
det delbelopp per elev som hänför sig till kvartalet. Om inte
regeringen föreskriver annat skall delbeloppet beräknas till 42
kronor.
7 § Skolöverstyrelsen beslutar om bidrag och betalar ut detta snarast.
Utbetalning får dock ske tidigast i oktober för kvartalet juli--
september, i januari för kvartalet oktober--december, i april för
kvartalet januari--mars och i juli för kvartalet april--juni.
8 § Statsbidrag som lämnas till landstingskommuner eller till
kommunalförbund i vilka en landstingskommun ingår och som grundas på
antalet elever i utbildning inom vårdområdet skall minskas med 20
procent enligt föreskrifterna i förordningen (1981:449) om minskning
av vissa statsbidrag till kommunal utbildning.
Statsbidrag i övrigt skall minskas med två procent enligt
föreskrifterna i nämnda förordning.
9 § Skolöverstyrelsen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:565 | Lag (1983:565) om politiska sekreterare i
kommuner och landstingskommuner | 1 § Kommuner får anställa särskilda tjänstemän, politiska sekreterare,
med uppgift att lämna politiskt biträde åt ledamöter och suppleanter i
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, andra nämnder och beredningar.
Detsamma gäller landstingskommuner vad avser biträde åt ledamöter och
suppleanter i landstinget, förvaltningsutskottet samt
landstingskommunernas andra nämnder och beredningar.
2 § Lagen (1982:80) om anställningsskydd gäller inte den som är
anställd som politisk sekreterare enligt denna lag.
Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till
utgången av det år, då val i hela riket till kommunfullmäktige och
landstinget nästa gång skall förrättas.
3 § Sådana besvärsnämnder som sägs i 7 kap. 3 § kommunallagen
(1977:179) får inte pröva frågor om tillsättning av politiska
sekreterare.
4 § En politisk sekreterare som anställs enligt denna lag har rätt
till den ledighet från annan anställning som behövs för tjänstgöringen
som politisk sekreterare.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:535 | Förordning (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv
ersättningstrafik på väg | Inledande bestämmelser
1 § Enligt denna förordning lämnas i mån av tillgång på anslagna medel
statsbidrag till huvudmän som avses i lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Bidrag lämnas för
drift av sådan persontrafik på väg som ersätter viss av statens
järnvägar bedriven persontrafik på bandelar som inte hör till
riksnätet (ersättningstrafik).
Bidragsförutsättningar m. m.
2 § Bidrag lämnas endast under förutsättning att huvudmannen senast
vid den tidpunkt som transportrådet bestämmer åtar sig att driva
ersättningstrafiken.
3 § Bidrag lämnas för en tid av fem år. Förordning (1984:268).
4 § Till grund för bestämmande av bidrag skall ligga skillnaden mellan
beräknade särkostnader och trafikintäkter för den järnvägstrafik som
ersätts med trafik på väg.
Förfarandet i ärenden om bidrag
5 § Ansökan om bidrag görs skriftligen hos transportrådet senast vid
den tidpunkt som avses i 2 §. Till ansökan skall fogas en plan över
ersättningstrafiken.
6 § Transportrådet granskar inkomna ansökningshandlingar och
överlämnar dem därefter med eget yttrande till regeringen.
Regeringen prövar om järnvägstrafiken som avses ersättas med trafik på
väg skall läggas ned och om bidrag skall lämnas till huvudmannen.
7 § Bidrag betalas ut av transportrådet för bidragsår eller del därav.
Bidragsår omfattar tiden den 1 juli--den 30 juni. För helt bidragsår
betalas hälften av bidraget ut senast den 31 december och återstoden
senast den 30 juni. För del av bidragsår betalas bidraget ut i
enlighet med vad transportrådet bestämmer.
Besvär m. m.
8 § Transportrådets beslut enligt denna förordning får överklagas
genom besvär hos regeringen. Beslut som avser bestämmande av tidpunkt
som avses i 2 § får dock inte överklagas.
9 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
transportrådet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:526 | Förordning (1983:526) med särskilda bestämmelser
om beräkning av låneunderlag för bostadslån
till egenregibyggen i vissa fall m.m. | Denna förordning gäller i ärenden om bostadslån enligt bostads
finansieringsförordningen (1974:946), för sådana egenregibyggen som
avses i 14 § andra stycket nämnda förordning under förutsättning att
preliminärt beslut om lån meddelas efter den 30 juni 1983 och
byggnadsarbetena påbörjas före den 1 juli 1985.
I de fall som avses i första stycket får låneunderlaget bestämmas till
ett högre belopp än det som skall beräknas enligt 2--11 a §§
förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för
bostadslån. Låneunderlaget får i dessa fall motsvara uppgiven kostnad
med de begränsningar som bostadsstyrelsen föreskriver med hänsyn till
behovet att uppnå överensstämmelse i belåningshänseende mellan
egenregibyggen och projekt som upphandlas på sätt som annars krävs för
bostadslån.
Om låneunderlaget beräknas enligt andra stycket, skall vad som
föreskrivs om pantvärde i 15 § första stycket 3
bostadsfinansieringsförordningen i stället avse summan av de belopp
som beräknas enligt 2--11 a samt 12 och 21 §§ förordningen om
beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:490 | Förordning (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter beträffande äktenskapsskillnader m.m. | 1 § Sådan underrättelse som avses i 14 kap. 6 § andra meningen
äktenskapsbalken skall innehålla uppgift om
1. när betänketiden har börjat,
2. när yrkande om dom på äktenskapsskillnad tidigast kan framställas och
3. när frågan om äktenskapsskillnad faller om något yrkande om dom inte
har framställts. Förordning (1987:1020).
2 § Har betänketid börjat löpa i mål om äktenskapsskillnad mellan makar
som gemensamt har vårdnaden om eget barn, skall domstolen även lämna
makarna upplysning om innehållet i 6 kap. 3 § andra stycket första
meningen föräldrabalken.
3 § Innan domstolen avgör ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som
gemensamt har vårdnaden om eget barn skall domstolen, om inte någon av
makarna har begärt upplösning av den gemensamma vårdnaden, underrätta
socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört om att upplösning
av den gemensamma vårdnaden inte har begärts i målet. Förordning
(1991:786).
3 a § När en domstol har avgjort ett mål genom vilket ett
äktenskap har upplösts eller en vigsel förklarats ogiltig och
avgörandet har fått laga kraft, ska domstolen genast sända en
underrättelse till Skatteverket om avgörandet och om när det
fick laga kraft.
En motsvarande underrättelse ska sändas i fråga om ett beslut
som har fått laga kraft och som avser ett utländskt avgörande
om upplösning av ett äktenskap när beslutet har meddelats i
ett förfarande enligt
1. 3 kap. 8 § första stycket lagen (1904:26 s. 1) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och
förmynderskap, eller
2. artikel 30.3 eller artikel 40 i rådets förordning (EU)
2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och
verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om
föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn
(Bryssel II-förordningen). Förordning (2022:960).
4 § Bestämmelser om skyldighet för domstol att lämna uppgifter till
äktenskapsregistret finns i förordningen (1987:1022) om
äktenskapsregistret. Förordning (1987:1020).
Övergångsbestämmelser
1987:1020
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Om talan om
äktenskapsskillnad har väckts före ikraftträdandet, gäller dock 1 § i
sin äldre lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:481 | Förordning (1983:481)
om vad som avses med försvarsmakten och krigsman; | 1 § Vid tillämpningen av brottsbalken och militära rättegångslagen
(1948:472) har försvarsmakten den omfattning som anges i förordningen
(1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Den omfattar också de
kungliga staberna och de svenska beredskapsstyrkorna för FN-tjänst.
2 § Krigsmän enligt brottsbalken är, utom de som anges i 21 kap. 20 §
första stycket första meningen brottsbalken, följande personer när de
på grund av anställning eller särskilt avtal är skyldiga att
tjänstgöra vid försvarsmakten:
1. Personal som genom krigsfrivilligavtal, annat särskilt avtal eller
annan särskild överenskommelse åtagit sig att frivilligt tjänstgöra i
befattning i krigsorganisationen.
2. Civil personal i kustbevaknings-, flygtrafiklednings-,
stridslednings- eller luftbevakningstjänst.
3. Civil trafikteknisk personal i sambandstjänst, utom personal vid
försvarets radioanstalt, samt meteorologassistenter.
4. Civil personal som är anställd för tjänstgöring på försvarsmaktens
fartyg eller luftfartyg eller som tjänstgör på annat fartyg eller
luftfartyg under militärt befäl.
5. Personal som är anställd i en svensk beredskapsstyrka för FN-
tjänst, om inte regeringen bestämmer något annat.
Ovannämnda personer är krigsmän även då sådana omständigheter
föreligger som anges i 21 kap. 20 § andra stycket brottsbalken.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:477 | Förordning (1983:477) om kupongskatt för person med hemvist i Tunisien, m.m. | Kupongskatt för person med hemvist i Tunisien
1 § Den som enligt förordningen (1983:476) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Tunisien har hemvist i Tunisien kan, under de
förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den
skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen
(1970:624).
2 § Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet, tas
kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den
som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen
(1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49).
Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624)
skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller
aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning
för nedsättning av kupongskatten på sådan utdelning gäller att
utbetalaren genom intyg av tunisisk myndighet eller bank i Tunisien
visar att den utdelningsberättigade har hemvist i Tunisien.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt förordningen (1983:476) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tunisien, kan den
skattskyldige få ut det för högt uttagna beloppet (restitution) efter
ansökan hos riksskatteverket enligt 27 § kupongskattelagen
(1970:624).
4 § Riksskatteverkets beslut i ärenden om restitution får överklagas
på det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk
förening till person med hemvist i Tunisien
5 § Den som enligt förordningen (1983:476) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Tunisien har hemvist i Tunisien och som enligt 6 §
1 mom. a) och c) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är
skattskyldig i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk
förening kan erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art.
10 i avtalet under de förutsättningar som anges där.
6 § Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den
utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då
utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande
taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär
över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje
kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg
från tunisisk myndighet eller bank i Tunisien visa att han har hemvist
i Tunisien.
7 § Beslut i ärenden som avses i 6 § får överklagas på det sätt som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:428 | Lag (1983:428) om spridning av
bekämpningsmedel över skogsmark | 1 § Spridning över skogsmark av bekämpningsmedel, avsedda för
bekämpning av lövsly, är förbjuden. Detsamma gäller användningen av
metoder där enskilda trädstammar behandlas med bekämpningsmedel.
2 § Skogsvårdsstyrelsen får, om inte annat följer av 3 §, medge
undantag från 1 § om kravet enligt 6 § skogsvårdslagen (1979:429)
i fråga om återväxt av skog inte rimligen kan tillgodoses genom
röjning med mekaniska metoder. Vid bedömningen skall hänsyn tas
till skogsmarkens läge och beskaffenhet, skogsbeståndets
sammansättning, arbetarskyddet och tillgången på arbetskraft.
Ett medgivande om undantag skall förenas med de villkor som
behövs till skydd för naturmiljön. Lag (1993:556).
3 § Kommunfullmäktige kan besluta att undantag enligt 2 § inte får
medges i fråga om områden inom kommunen, om detta framstår som
påkallat med hänsyn till områdets betydelse för friluftslivet,
naturvården, den lokala befolkningens trivsel eller annat kommunalt
intresse.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
undantag från 1 §, om det behövs för vetenskaplig prövning. Förordning
(1985:428).
5 § Särskilda bestämmelser finns om registrering av bekämpningsmedel
och om medlens användning.
6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller
åsidosätter villkor som har meddelats vid medgivande av undantag
enligt 2 eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.
7 § Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos
skogsstyrelsen genom besvär.
Beslut av skogsstyrelsen eller myndighet som avses i 4 § får
överklagas hos regeringen genom besvär. Förordning (1985:428).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:408 | Förordning (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor | 1 § Med anledning av invigningen år 1983 av riksdagshuset på
Helgeandsholmen skall minnesmynt med ett namnvärde av
etthundra kronor tillverkas.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av
925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt
av 16,0 gram och en diameter av 32 millimeter. Avvikelsen
från den nominella vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara
högst 16 gram.
3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan tre
öppna kronor, ordnade två över en, mot bakgrunden av
ett runt gallerverk, upptill "1983" och nedtill "100 KR" omgivet av
till vänster "E", som anger myntningsorten, och till höger "U", som
utgör initialbokstaven i myntdirektörens efternamn. På frånsidan en
avbildning av ett av de valv som sammanbinder byggnaderna på
Helgeandsholmen, ovanför detta en planvy av riksdagens plenisal samt
som omskrift upptill "SVERIGES RIKSDAG" och nedtill "HELGEANDSHOLMEN".
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:382 | Förordning (1983:382) om antalet nämndemän i de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna | 1 § Varje tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt och
kammarrätt fastställer hur många nämndemän som ska finnas för
tjänstgöring i domstolen.
Hovrätterna och kammarrätterna ska för varje län inom
domstolens domkrets eller, om en del av ett län ingår i
domkretsen, för denna del fastställa det antal nämndemän i
domstolen som ska utses. Förordning (2018:424).
2 § Har upphävts genom förordning (2018:424).
3 § Har upphävts genom förordning (2018:424).
4 § Har upphävts genom förordning (1988:621).
5 § När nämndemän ska väljas ska domstolen anmäla detta
till den som ska förrätta valet. Förordning (2018:424).
Övergångsbestämmelser
1983:382
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1976:696) om antalet
nämndemän i hovrätt och kammarrätt och förordningen (1979:591) om
antalet nämndemän i länsrätt.
3. Beslut om antal nämndemän som meddelats med stöd av äldre
bestämmelser skall gälla till dess nytt beslut har fattats med stöd av
denna förordning.
2018:424
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
2. Beslut om antal nämndemän som har meddelats med stöd av
äldre bestämmelser ska gälla till dess ett nytt beslut har
fattats med stöd av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:366 | Förordning (1983:366) om att vissa substanser
skall anses som narkotika | Nedanstående substanser skall anses som narkotika enligt
narkotikastrafflagen (1968:64), nämligen
Centralstimulerande medel
etylamfetamin (2-etylamino-1-fenylpropan)
fenetyllin
[1-fenyl-1-piperidyl-(2)-metyl] acetat
1-fenyl-2-butylamin
N-hydroxiamfetamin
propylhexedrin
Hallucinogener
2-amino-1-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)propan (brom-STP)
hydroxi-3-pentyl-6,6,9-trimetyl-6a,7,10,10a-tetrahydro-6H-
dibenso[b,d]-pyranol-(1) (hydroxitetrahydrocannabinoler)
ibogain
levonantradol
nabilon
Smärtstillande medel
karfentanil
Sömnmedel och lugnande medel
allobarbital
aprobarbital
brallobarbital
brotizolam
butalbarbital
pyrityldion (3,3-dietyl-2,4-dioxotetrahydropyridin)
heptabarbital
hexapropymat
hexobarbital
klometiazol
kloralhydrat
kloralodol
metohexital
metylpentynol
midazolam
tybamat
vinbarbital
Som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall även anses de
ovanjordiska delarna av växten kat (Catha edulis).
Vidare skall vid tillämpning av lagen med cannabis förstås de
ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av
frön), från vilka hartset icke blivit extraherat och oavsett under vilka
benämningar de förekommer. Förordning (1989:790).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:294 | Lag (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
flottled | 1 § En allmän flottled får inrättas, om flottleden behövs med
hänsyn till skogsnäringen samt nyttan för orten och det allmänna
överväger olägenheterna av flottleden och flottningen.
Första stycket gäller även i fråga om utvidgningar av allmänna
flottleder.
2 § En allmän flottled skall helt eller delvis avlysas
1. om flottningen kan anses vara nedlagd,
2. om flottleden inte längre behövs,
3. om flottleden utgör hinder för något annat företag som är av större
allmän betydelse än flottleden.
Vid avlysning enligt första stycket 3 får föreskrivas särskilda
villkor för avlysningen.
3 § Om det är påkallat med hänsyn till flottningens intresse eller i
övrigt med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen, får
särskilda föreskrifter meddelas om hur den allmänna flottleden skall
ordnas och begagnas.
4 § Beslut enligt 1--3 §§ meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
Beslut enligt denna lag av annan myndighet än regeringen överklagas
hos regeringen genom besvär.
5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift
som har meddelats med stöd av 3 § döms till böter eller fängelse i
högst ett år.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:260 | Förordning (1983:260)
om beräkningen av vissa statliga bruttopensionsförmåner; | 1 § Denna förordning gäller vid beräkningen av egen- eller
familjepensionsförmån enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(1959:287) -- SPR -- eller enligt föreskrifter som Kungl. Maj:t har
meddelat före SPR.
Med socialförsäkringsförmån och tilläggsbelopp till basbelopp avses i
denna förordning detsamma som i lagen (1982:1232) om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m. m.
2 § När en statlig bruttopensionsförmån skall minskas med en
socialförsäkringsförmån, skall vid beräkningen av
socialförsäkringsförmånens storlek hänsyn inte tas till tilläggsbeloppet
till basbeloppet.
3 § Den som den 31 maj 1983 har rätt till en statlig
bruttopensionsförmån och en socialförsäkringsförmån har också rätt till
ett engångsbelopp. Detta utgör fem gånger skillnaden mellan det belopp
som pensionsförmånen uppgår till enligt 2 § och det belopp som denna
förmån uppgår till utan hänsyn till vad som sägs i nämnda paragraf.
Engångsbeloppet skall därvid beräknas på grundval av förhållandena
nämnda dag.
Övergångsbestämmelser
1983:260
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och gäller till utgången av år 1983.
Vad som föreskrivs i 2 § tillämpas dock först från och med den 1 juni
1983.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:190 | Förordning (1983:190) om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m. | Som inkomst av anställning enligt 59 kap. 13 §
13 socialförsäkringsbalken ska anses
1. konstnärsbidrag enligt 8 § första stycket och
långtidsstipendium enligt 16 § förordningen (1976:528) om
bidrag till konstnärer samt arbetsstipendium enligt 10 § och
långtidsstipendium enligt 11 § förordningen (2019:1269) om
statsbidrag till konstnärer, under förutsättning att bidraget
eller stipendiet lämnas under en tid av minst tre år,
2. ersättning enligt 3 och 4 §§ förordningen (1982:600) om
Sveriges bildkonstnärsfond, under förutsättning att
ersättningen lämnas under en tid av minst tre år och inte är
av pensionskaraktär,
3. arbetsstipendium från Sveriges författarfond, under
förutsättning att stipendiet lämnas under en tid av minst tre
år och inte är av pensionskaraktär.
Förordning (2019:1271).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:182 | Lag (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien | 1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet och för att förhindra skatteflykt som Sverige
och Italien undertecknade den 6 mars 1980 skall, tillsammans med det
protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del
av detta, gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll
framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa
medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 26
punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör
inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
4 § Har upphävts genom lag (2011:1312).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:163 | Cirkulär (1983:163) om kungörande av
konkursbeslut i annat nordiskt land, m.m. | Till upplysning för vederbörande konkursdomare meddelas att den tidning
som avses i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser om konkurs, som
omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, och i 2 § lagen
(1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land är
i Danmark "Statstidende'' (på Färöarna "Dimmalaetting"),
i Finland "Officiella tidningen",
i Island "Lögbirtingarblad", samt
i Norge "Norsk Lysingsblad".
Med anledning av föreskrifterna i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser
om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller
Norge, och i 13 § konkursförordningen (1979:801) meddelas vidare att
tillkännagivanden om konkurser skall
i Danmark
a) tinglysas vid den underrätt, inom vars område fast egendom som ingår
i konkursboet är belägen,
b) införas i fartygsregistret (Det almindelige skibsregister,
Köpenhamn), om i konkursboet ingår fartyg om minst 20 registerton brutto
eller andel i sådant fartyg,
i Finland
a) införas i inteckningsprotokollet vid den underrätt, inom vars område
fast egendom som ingår i konkursboet är belägen,
b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår
handelsfartyg om minst 19 registerton netto eller fartyg, som eljest är
intaget i fartygsregister, eller andel i fartyg som nu nämnts,
c) införas i luftfartygsregistret (luftfartsstyrelsen, Vanda), om i
konkursboet ingår luftfartyg,
i Island
a) tinglysas vid underrätten i den rättskrets inom vars område fast
egendom som ingår i konkursboet är belägen,
b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår fartyg
om mer än 12 registerton brutto,
i Norge
a) tinglysas vid den herreds- eller byrett inom vars område fast egendom
som ingår i konkursboet är belägen,
b) införas i vederbörande fartygsregister (skibsregister), om i
konkursboet ingår fartyg som är registrerat i skibsregister.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:162 | Förordning (1983:162) om omedelbar skriftväxling med
utländska domstolar i vissa konkurser | När det här i riket inträffar en konkurs som omfattar egendom i ett
annat nordiskt land, får konkursförvaltaren hos en domstol i det
andra landet begära
1. att egendom som finns i det landet upptecknas,
2. att åtgärd vidtas för egendomens bevarande till dess
konkursförvaltningen kan ta hand om den eller för försäljning av
egendom som inte lämpligen kan bevaras.
Begäran enligt första stycket får sändas direkt till domstolen men
kan också överlämnas till utrikesdepartementet, som vidarebefordrar
handlingen till behörig domstol i det andra landet.
Begäran som enligt 2 § lagen (1981:7) om verkan av konkurs som
inträffat i annat nordiskt land eller enligt 2 § lagen (1934:68) om
verkan avkonkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller
Norge kommer in till en konkursdomstol här i riket skall behandlas
utan hinder av att den har översänts direkt från det andra landet.
Förordning (1987:935).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:147 | Lag (1983:147) om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin | 1 § För att motverka överskott inom jordbrukets animalieproduktion är
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin förbjuden intill
utgången av juni 1989. Lag (1988:1599).
2 § Med nybyggnad avses i denna lag
uppförande av en helt ny byggnad,
till- eller påbyggnad av en befintlig byggnad,
ombyggnad eller någon annan ändring av en byggnads yttre eller inre
utförande som är så genomgripande att ändringen kan anses jämförlig med
ombyggnad,
inredande till stall av en byggnad som förut varit använd till något
annat ändamål.
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lantbruksstyrelsen får
meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning på nybyggnad av
mindre omfattning.
3 § Lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bestämmande,
lantbruksnämnden får medge undantag från 1 §, om det finns särskilda
skäl.
4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller
åsidosätter villkor som har meddelats vid medgivande av undantag enligt
3 § döms till böter.
5 § Lantbruksnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos
lantbruksstyrelsen genom besvär. Lantbruksstyrelsens beslut får
överklagas hos regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:140 | Förordning (1983:140) om statsbidrag för omhändertagande av oljeavfall m.m. från fartyg | 1 § Enligt denna förordning lämnas statsbidrag till innehavare
av en hamn för att ta om hand oljeavfall och rester av andra
skadliga ämnen från fartyg som ska forslas bort enligt 4 kap.
8 § avfallsförordningen (2020:614). Det gäller dock inte i
fråga om toalettavfall eller fast avfall.
Förordning (2020:687).
2 § Bidrag får lämnas för den del av kostnaderna för omhändertagandet av
avfallet som överstiger ett belopp som motsvarar 3 procent av hamnens
intäkter av fartygs- och varuhamnavgifter eller därmed jämförbara
avgifter eller av motsvarande intäkter. För att bidrag skall lämnas
måste dock avfall ha omhändertagits i större omfattning än det funnits
anledning att räkna med med hänsyn till inriktningen av verksamheten i
hamnen och godsomsättningen i denna.
3 § Ansökan om bidrag prövas av Sjöfartsverket.
Bidrag betalas ut av Sjöfartsverket i efterskott för kalenderår.
4 § Sjöfartsverkets beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.
5 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
Sjöfartsverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:138 | Förordning (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor | 1 § Med anledning av att det innevarande år är tio år sedan Konung
Carl XVI Gustafs trontillträde år 1973 skall minnesmynt med ett
namnvärde av tvåhundra kronor tillverkas.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925
tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03
gram och en diameter av 36 millimeter. Avvikelsen från den nominella
vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara högst 27 gram.
3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl
XVI Gustafs bild, profil, vänster sida, omgiven upptill av orden "CARL
XVI GUSTAF" och nedtill av orden "SVERIGES KONUNG I 10 ÅR". På höger
sida under bilden konstnärens signatur "MN". På frånsidan stora
riksvapnet utan vapenmantel, ovanför vapnet "1983" och nedanför vapnet
"200 KR" omgivet av till vänster "E", som anger myntningsorten, och
till höger "U", som utgör initialbokstaven i myntdirektörens
efternamn. Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:124 | Förordning (1983:124) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning | 1 § Kustbevakningen skall medverka vid övervakningen av
efterlevnaden av de föreskrifter som avses i 1 § lagen
(1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär
övervakning. Förordning (1988:486).
2 § De befogenheter som anges i 2-4 §§ lagen (1982:395) om
Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning får utövas
av
1. chefen för Kustbevakningen
2. chef vid regional ledning vid Kustbevakningen,
3. annan tjänsteman vid Kustbevakningen som handhar operativa
övervakningsuppgifter.
Befogenheterna får dock utövas endast av de tjänstemän som
genomgått av Kustbevakningen föreskriven utbildning för detta
ändamål. Förordning (1988:486).
3 § För kustbevakningstjänstemän som utför övervakning enligt
1 § gäller 10, 13 och 14 §§ polisförordningen (2014:1104).
Om kustbevakningstjänstemän får kännedom om ett brott mot
någon av de föreskrifter som avses i 1 §, ska de lämna en
rapport om detta till sin förman så snart som möjligt.
Rapporteftergift får lämnas under samma förutsättningar som
anges i 9 § andra stycket polislagen (1984:387).
Förordning (2014:1214).
4 § Kustbevakningen meddelar efter samråd med
Polismyndigheten de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställighet av lagen (1982:395) om Kustbevakningens
medverkan vid polisiär övervakning och denna förordning.
Förordning (2014:1214).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:46 | Förordning (1983:46) om kurser för
invandrarungdom i gymnasieskolan | Inledande bestämmelser
1 § I gymnasieskolan får anordnas specialkurser med syfte att hjälpa
invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (kurser för
invandrarungdom).
2 § Kurser för invandrarungdom är
1. introduktionskurser om en eller två terminer, eller
2. kompletterande sommarkurser.
3 § Kurser för invandrarungdom får anordnas i en kommuns gymnasieskola
inom ramen för det antal intagningsplatser som kommunen tilldelas för
sådana kurser med stöd av förordningen (1984:618) om elevplatser i
gymnasieskolan m.m. Förordning (1984:621).
Intagning av elever
4 § Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter om inträdeskrav,
urvalsgrunder och intagningsförfarande.
Undervisningen
5 § Skolöverstyrelsen skall fastställa tim- och kursplaner för
kurserna. Därvid gäller att kursplanerna skall ha ramkaraktär. Vidare
gäller att verksamheten får ta i anspråk högst 46 lärarveckotimmar per
klass om högst 16 elever.
Särskilt statsbidrag
6 § I den mån en kurs föranleder merkostnader för kommunen i fråga om
lokaler, undervisningsmateriel, planering och andra insatser och
merkostnaderna inte täcks av statsbidrag enligt andra bestämmelser,
har kommunen rätt till särskilt statsbidrag för merkostnaderna, dock
aldrig med högre belopp än 25 000 kronor per kurs.
En förutsättning för det särskilda statsbidraget är att merkostnaderna
uppkommer trots att kommunen så långt det är möjligt använder
tillgängliga lokaler och befintlig undervisningsmateriel.
7 § Beslut om särskilt statsbidrag fattas av länsskolnämnden efter
ansökan från kommunen.
Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.
Överklagande
8 § Länsskolnämndens beslut enligt 7 § får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1984:621
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984. Den äldre
hänvisningen i 3 § tillämpas fortfarande i fråga om gymnasieskolans
organisation för tiden före den 1 juli 1985.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:40 | Förordning (1983:40) om räntebidrag för
underhållslån i vissa fall | Inledande bestämmelser
1 § Allmännyttiga bostadsföretag och studentbostadsföretag, som för år
1983 beviljas lån på den allmänna lånemarknaden till underhåll av
bostadshus, kan få räntebidrag enligt denna förordning till
räntekostnaderna för sådana lån.
2 § Bidragsverksamheten handhas av bostadsstyrelsen och länsbostads
nämnderna.
Förutsättningar för bidrag m.m.
3 § Räntebidrag lämnas under förutsättning att lånet
1. har beviljats av stadshypoteksinstitutionen eller kreditaktiebolag
med stöd av intyg från länsbostadsnämnden om husets färdigställandeår
och bostadslägenhetsyta samt
2. avser hus som har färdigställts under något av åren 1958--1975 och
som har uppförts med stöd av statliga tertiärlån eller bostadslån.
4 § Bidrag lämnas för tiden från dagen för lånets utbetalning.
Bidragets storlek m.m.
5 § Bidraget beräknas på grundval av långivarens besked till
låntagaren om ränta och återstående skuld på lånet. Bidraget skall
motsvara skillnaden mellan räntekostnaden för lånet och en garanterad
ränta.
Den garanterade räntan beräknas på den utestående låneskulden
efter en räntesats som för det första året av lånetiden skall vara 7,5
procent och som för varje följande år av lånetiden skall höjas med 0,5
procentenheter.
Om lånet överstiger ett belopp som motsvarar 15 kronor per kvadrat
meter bostadslägenhetsyta i de hus som omfattas av lånet, skall vid
beräkningen enligt första och andra styckena bortses från den del av
lånet som överstiger nämnda belopp.
Om låntagaren betalar ränta för lånet efter en räntesats som över
stiger den lägsta räntesats som tillämpas för lån av detta slag på den
oprioriterade lånemarknaden, skall räntekostnaden för lånet beräknas
efter sistnämnda räntesats.
Övriga bestämmelser
6 § Ansökan om räntebidrag ges in till länsbostadsnämnden.
7 § Länsbostadsnämnden beslutar om bidrag och om utbetalning av
bidragen. Bostadsstyrelsen sköter utbetalningarna.
8 § Föreskrifter för tillämpningen av 5 § fjärde stycket samt 6 och 7
§§ denna förordning meddelas av bostadsstyrelsen.
9 § Länsbostadsnämndens beslut i frågor enligt denna förordning får
överklagas hos bostadsstyrelsen genom besvär.
Bostadsstyrelsens beslut får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
1992:1050
Med följande avvikelser gäller den upphävda förordningen dock
fortfarande i fråga om lån och bidrag som har beviljats enligt
förordningen:
1. Räntebidrag enligt bestämmelserna i den upphävda förordningen lämnas
inte för tid efter utgången av år 1995.
2. För åren 1993--1995 lämnas räntebidrag med 75, 50 respektive 25
procent av 1992 års räntebidragsbelopp.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:13 | Förordning (1983:13) om särskild höjning av låneunderlaget för
bostadslån i vissa fall | I fråga om sådana ärenden om bostadslån, i vilka preliminärt beslut om
lån har meddelats före den 1 januari 1983, får låneunderlaget höjas
med ett belopp som motsvarar den beräknade merkostnad som belöper på
låneunderlaget och som uppkommer till följd av höjningen av
mervärdeskatt enligt lagen (1982:1184) om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskatt. Om bostadslånet avser ett småhus som skall bebos av
lånesökanden, får låneunderlaget höjas på samma sätt, under
förutsättning att beslut om lån har meddelats under tiden den 1
oktober--31 december 1982.
Föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av
bostadsstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:993 | Förordning (1982:993)
med provisoriska bestämmelser om undervisning och betygssättning
i
orienteringsämnen på grundskolans högstadium m. m. | 1 § Enligt föreskrifter i denna förordning får undervisning i oriente
ringsämnen på grundskolans högstadium övergångsvis anordnas på annat
sätt än som följer av 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) och
betyg i orienteringsämnen ges i annan ordning än som förskrivs i 6
kap. 9 § andra stycket skolförordningen (1971:235).
2 § Undervisningen i samhällsorienterande ämnen respektive naturorien
terande ämnen får för en arbetsenhet eller klass bedrivas i varje
särskilt orienteringsämne i stället för som sådan ämnesövergripande
undervisning som följer av Lgr 80.
3 § Anordnas undervisning i enskilda orienteringsämnen ges betyg i
varje sådant ämne i stället för ett sammanfattande betyg för
ämnesgruppen.
4 § Rektor eller efter rektors bemyndigande arbetsenhetskonferensen
beslutar om undervisning skall anordnas i de enskilda
orienteringsämnena och betyg därmed ges i varje sådant ämne.
5 § När undervisning anordnas i enskilda orienteringsämnen, skall den
enligt Lgr 80 för ämnesgruppen tillgängliga timtiden -- i de fall
timtid inte finns angiven för ett enskilt ämne -- fördelas på de i
gruppen ingående ämnena efter i huvudsak samma proportioner som gällde
enligt 1969 års läroplan för grundskolan.
6 § Meddelas undervisning i de enskilda ämnena i en ämnesgrupp, skall
berörda lärare vid varje läsårs början gemensamt planera
undervisningen och därvid beakta att samtliga huvudmoment i kursplanen
för ämnesgruppen genomgås.
7 § Vid intagning i gymnasieskolan skall ett sammanfattande betyg i
samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen vid
bestämmande av betygsmedelvärdet räknas som om det har getts i vart
och ett av ämnena i ämnesgruppen.
Har en elev varit befriad från undervisning i religionskunskap eller
inte studerat huvudmoment med inriktning på teknik skall dessa ämnen
inte medtas vid beräkning av sammanfattningsbetygets värde. Förordning
(1984:582).
8 § Skolöverstyrelsen skall utfärda de närmare föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:990 | Tillkännagivande (1982:990) om en europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan | En i Madrid den 21 maj 1980 dagtecknad europeisk ramkonvention om
samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan
har i förhållande till Sverige trätt i kraft den 22 december 1981.
Sverige har avgett en förklaring enligt artikel 2, punkt 2, av innebörd
att Sverige avser att begränsa konventionens tillämpning till kommuner,
landstingskommuner och kommunalförbund.
Konventionens lydelse i engelsk text och svensk översättning framgår av
Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1981:23).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:987 | Förordning (1982:987)
om nedsättning av belgisk källskatt på utdelning, ränta och
royalty | 1 § Ansökan om nedsättning av belgisk källskatt på utdelning eller
ränta ("précompte mobilier") enligt artiklarna 10 eller 11 i
dubbelbeskattningsavtalet den 2 juli 1965 mellan Sverige och Belgien
eller belgisk källskatt på royalty ("précompte mobilier ou
professionnel") enligt artikel 12 i avtalet görs på blanketter som
fastställts av belgisk myndighet och som har beteckningen 276 Div. för
utdelning, 276 Int. för ränta och 276 R. för royalty. Till varje
blankett har fastställts särskilda anvisningar på franska, engelska
och nederländska.
Blanketter jämte anvisningar tillhandahålls av länsstyrelserna och av
"Bureau Central de Taxation de Bruxelles-Extranéité, Rue Royale 97,
1000 Bruxelles". Länsstyrelserna tillhandahåller anvisningarna endast
på engelska.
2 § Ansökan ges in i två exemplar till länsstyrelsen i det län där
den skattskyldiges hemortskommun är belägen.
Länsstyrelsen skall efter erforderlig undersökning kostnadsfritt
utfärda intyg enligt punkt IV på respektive blankett och återsända
exemplar 1 av ansökningshandlingen till den skattskyldige.
3 § Exemplar 1 av ansökningshandlingen och de handlingar, som enligt
de till blanketten hörande särskilda anvisningarna skall bifogas
ansökan, ges av den skattskyldige in till belgisk myndighet eller
annan person som anges i anvisningarna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:963 | Lag
(1982:963)
om rymdverksamhet | 1 § Denna lag gäller verksamhet i yttre rymden (rymdverksamhet).
Förutom sådan verksamhet som helt äger rum i yttre rymden räknas till
rymdverksamhet också utsändning av rymdföremål samt alla åtgärder för
att manövrera eller på annat sätt påverka utsända rymdföremål.
Att enbart ta emot signaler eller information i annan form från
föremål i yttre rymden räknas inte som rymdverksamhet enligt denna
lag. Inte heller uppsändning av sondraketer räknas som
rymdverksamhet.
2 § Utan tillstånd får rymdverksamhet inte bedrivas från svenskt
territorium av någon annan än svenska staten. Svensk fysisk eller
juridisk person får inte heller bedriva rymdverksamhet någon
annanstans utan tillstånd.
3 § Tillstånd till rymdverksamhet meddelas av regeringen.
Ett tillstånd får begränsas på det sätt som med hänsyn till
omständigheterna är lämpligt. Det får också förenas med de villkor som
är påkallade med hänsyn till kontrollen av verksamheten eller av andra
skäl. Kontroll över tillståndshavarnas rymdverksamhet utövas av den
myndighet som regeringen bestämmer.
4 § Ett tillstånd får återkallas, om villkoren för tillståndet
åsidosätts eller om det annars finns synnerliga skäl till det.
Regeringen beslutar om återkallelse av tillstånd att bedriva
rymdverksamhet. I avvaktan på att frågan om återkallelse avgörs
slutligt får tillståndet återkallas interimistiskt.
5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver
rymdverksamhet utan att ha erforderligt tillstånd döms till
böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter villkor som har
uppställts som förutsättning för tillstånd.
Den som utom riket har begått brott som avses i första stycket
döms, om han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt
vid svensk domstol, även om 2 kap. 3 § nämnda balk inte är
tillämplig och trots 2 kap. 9 § första och andra styckena
nämnda balk.
Åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast
efter regeringens medgivande. Lag (2021:1025).
6 § Har svenska staten på grund av åtaganden i internationella
överenskommelser fått ersätta skador som har uppstått till följd av
sådan rymdverksamhet som har bedrivits av någon annan än svenska
staten, skall den som har bedrivit rymdverksamheten ersätta staten vad
den har utgett på grund av nämnda åtaganden, såvida det inte finns
särskilda skäl som talar mot det.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:948 | Lag (1982:948) om beräkning i pengar av naturaavgifter som tidigare beräknats enligt markegång | Periodisk avgift som är bestämd i särskild vara eller
tjänstbarhet och som har utgått i pengar enligt markegång, ska
bestämmas med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet enligt
2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Till grund för beräkningen läggs den med tillämpning av 1982
års markegångstaxa bestämda avgiften. Avgift som skulle ha
bestämts på grundval av markegångstaxa för ett visst senare år
utgörs av nyssnämnda avgift multiplicerad med det tal som anger
förhållandet mellan prisbasbeloppet för närmast följande år och
basbeloppet enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän
försäkring för år 1983.
Den sålunda beräknade avgiften avrundas nedåt till helt
krontal. Lag (2010:1233).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:901 | Arbetstidsförordning (1982:901) | 1 § Arbetsmiljöverket får meddela
1. föreskrifter om anteckningar om jourtid, övertid och mertid enligt 11 §
andra stycket arbetstidslagen (1982:673), samt
2. de ytterligare föreskrifter som behövs om verkställighet av
arbetstidslagen.
I 24 § arbetstidslagen finns bestämmelser om straff för den som
överträder föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 § andra stycket
arbetstidslagen. Förordning (2000:1080).
2 § När arbete utförs i någons hem, skall tillsyn i form av
inspektionsbesök göras endast på begäran av den arbetsgivare eller
arbetstagare som berörs eller om det finns särskilda skäl för sådan
tillsyn. Detsamma gäller arbete som utförs av den som driver verksamhet
utan andra arbetstagare än familjemedlemmar.
3 § En avskrift av en dom eller ett slutligt beslut i ett mål
om ansvar enligt 23 och 24 §§ arbetstidslagen (1982:673)
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska
sändas till Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller ett beslut
genom vilket någon har påförts sanktionsavgift enligt
arbetstidslagen. Förordning (2014:366).
4 § Kommer riket i krig skall, när det behövs för att tillgodose
totalförsvarets behov
1. den ordinarie arbetstiden enligt 5 § arbetstidslagen (1982:673) vara
högst 60 timmar i veckan,
2. bestämmelserna om mertid i 10 § arbetstidslagen inte tillämpas, och
3. veckovilan enligt 14 § arbetstidslagen vara minst 24 timmar under
varje period om sju dagar.
Om riket kommer i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har
befunnit sig i får, efter regeringens förordnande, bestämmelserna i
första stycket helt eller delvis tillämpas från den tidpunkt som
regeringen bestämmer. Förordning (1989:795).
5 § har upphävts genom förordning (2014:366).
6 § Arbetsmiljöverket får meddela förordnande enligt 2 § andra
stycket arbetstidslagen (1982:673) att lagen skall tillämpas
när det gäller fartygsarbete på fartyg som inte tillhör staten.
Förordning (2000:1080).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:785 | Förordning (1982:785)
med instruktion för nämnden för rederistöd | Uppgifter
1 § Nämnden för rederistöd prövar frågor om statligt stöd till
rederiföretag enligt förordningen (1982:784) om statligt rederistöd.
2 § Nämnden skall på begäran lämna råd i fråga om statligt rederistöd.
Nämnden skall kontinuerligt utvärdera effekterna av rederistödet.
Resultatet av utvärderingen skall för varje kalenderår redovisas till
regeringen före den 1 april påföljande år.
Organisation
3 § Nämnden består av högst sju personer. Förordnande att vara nämndens
ordförande och vice ordförande meddelas av regeringen.
För andra ledamöter än ordföranden skall finnas ersättare.
Ledamöterna och ersättare för dem förordnas av regeringen för högst tre
år.
4 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden för rederistöd
anlita experter, sakkunniga och annat biträde.
Ärendenas handläggning
5 § Ärendena avgörs av nämnden i plenum.
Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst
tre andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt
handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning
(1986:1067).
6 § I ordförandens frånvaro får inte fattas sådana beslut av större vikt
som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte sådana
åtgärder vidtas som är oförenliga med föreskrifter som nämnden har
meddelat eller grunder som den tillämpar.
Första stycket gäller även vid ledighet på ordförandeposten, till dess
regeringen bestämmer annat.
7 § Ärendena avgörs efter föredragning som ankommer på en särskilt
förordnad föredragande.
Ordföranden får själv ta över beredning och föredragning av ärenden och
får uppdra åt ledamot att föredra ärenden.
Nämnden får överlämna åt ordföranden eller föredraganden att avgöra
ärende eller grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att
prövningen bör ankomma på nämnden i plenum.
8 § har upphävts genom förordning (1986:1067).
9 § Ordföranden eller föredraganden får begära in förklaringar,
upplysningar eller yttranden i ärendena.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:777 | Förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner | För hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner eller
kommuner som inte ingår i någon landstingskommun skall riket vara
indelat i regioner som anges i nedanstående uppställning. Varje region
omfattar de län och de kommuner som anges i uppställningen.
-----------------------------------------------------------------
Region Län
Kommun(er)
-----------------------------------------------------------------
Stockholmsregionen Stockholms län
Gotlands län
Linköpingsregionen Östergötlands län
Jönköpings län
Kalmar län
Lund/Malmöregionen Kronobergs län
Blekinge län
Skåne län
Halmstads kommun
Hylte kommun
Laholms kommun
Göteborgsregionen Västra Götalands län
Falkenbergs kommun
Kungsbacka kommun
Varbergs kommun
Uppsala/Örebroregionen Uppsala län
Södermanlands län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
Umeåregionen Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
-----------------------------------------------------------------
Förordning (1997:927).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:772 | Förordning (1982:772) om skyldighet att anmäla vissa allvarliga
skador m.m. i hälso- och sjukvården | 1 § Om en patient i samband med vård, behandling eller
undersökning inom ett landstings eller en kommuns hälso- och
sjukvård eller inom annan hälso- och sjukvård, som en legitimerad
yrkesutövare svarar för, drabbats av eller utsatts för risk att drabbas
av allvarlig skada eller sjukdom skall anmälan snarast göras till
Socialstyrelsen. Förordning (1994:1291).
2 § Landstinget, kommunen respektive den legitimerade
yrkesutövaren ansvarar för att anmälan enligt 1 § görs och för att
alla de uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen i
ärendet lämnas till Socialstyrelsen.
Landstinget och kommunen skall lämna uppgift till Socialstyrelsen
om vilka som svarar för att anmälningsskyldigheten fullgörs.
Förordning (1994:1291).
3 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om hur
anmälningsskyldigheten skall fullgöras. Styrelsen får också medge
undantag från anmälningsskyldigheten. Förordning (1991:1479).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:764 | Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m. | 1 § I denna lag ges bestämmelser om vissa anställningar som
läkare vid sådana enheter inom landstingens hälso- och sjukvård
som har upplåtits för högskoleutbildning för läkarexamen
(upplåtna enheter).
Vad som sägs om landstingens hälso- och sjukvård gäller också
den hälso- och sjukvård som anordnas av kommuner som inte ingår
i ett landsting. Lag (2006:307).
2 § har upphävts genom lag (1990:641).
3 § I 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) finns bestämmelser
bl.a. om att en anställning som lärare vid en högskola kan vara
förenad med en anställning som specialistutbildad läkare.
Lag (1997:798).
4 § Vid upplåtna enheter skall det i skälig omfattning finnas
läkare med specialistkompetens som tjänstgör för en begränsad
tid. En sådan läkare får anställas tills vidare för en tid av
högst sex år. Lag (1997:798).
5 § Varje läkare som är anställd vid en upplåten enhet är
skyldig att biträda vid handledningen av medicine studerande.
Specialistutbildad läkare anställd vid enheten är, i den mån
den eller de nämnder som utövar ledningen av hälso- och
sjukvården medger det, skyldig att inom sitt verksamhetsområde
ombesörja den undervisning och den examination som behövs för
att högskoleutbildning för läkarexamen skall kunna bedrivas på
ett ändamålsenligt sätt. Lag (2006:307).
6 § Kliniska assistenter och medicine studerande får biträda i hälso-
och sjukvården. Lag (1990:641).
Övergångsbestämmelser
1990:641
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
De som vid ikraftträdandet innehar tjänster som kliniska amanuenser får
biträda i hälso- och sjukvården så länge de innehar sådana tjänster.
2017:31
1. Den upphävda lagen gäller fortfarande för
anställningsavtal som har ingåtts före den 1 april 2017.
2. Den som den 1 juli 1990 hade en tjänst som klinisk
amanuens får biträda i hälso- och sjukvården så länge han
eller hon innehar tjänsten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:760 | Förordning (1982:760) om uppgiftsskyldighet
för länsstyrelserna med anledning av
ikraftträdandet av lagen (1982:339)
om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt | En länsstyrelse som har gjort en värdering som avses i 22 § 2 mom.
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt i fråga om ett förvärv för
vilket skattskyldighet har inträtt efter utgången av år 1980 skall
skyndsamt undersöka om förvärvet genom beslut före ikraftträdandet av
lagen (1982:339) om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt har
beskattats i vidare omfattning än som följer av de nya bestämmelserna
i lagen. Om förvärvet har beskattats på sådant sätt skall
länsstyrelsen, om det inte är obehövligt, underrätta den skattskyldige
om de nya bestämmelserna och om möjligheten att ansöka om återvinning
av för mycket påförd skatt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:759 | Förordning (1982:759)
med instruktion för statens arbetsmiljönämnd | Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 15, 16 och
18 §§, tillämpas på statens arbetsmiljönämnd.
Med chefen förstås vid tillämpningen av allmänna verksstadgan nämndens
ordförande.
2 § Med statsförvaltningen avses statliga myndigheter under
regeringen.
Uppgifter
3 § Statens arbetsmiljönämnd skall inom statsförvaltningen, i den mån
det inte ankommer på någon annan myndighet,
1. främja utvecklingen av arbetsmiljöverksamheten,
2. ge ut information samt meddela föreskrifter och råd som rör
arbetsmiljöverksamheten,
3. vara fackansvarigt organ för innehållet i den partsgemensamma
utbildningen inom arbetsmiljöområdet,
4. främja, följa och föreslå forskning inom arbetsmiljöområdet,
5. på begäran av arbetarskyddsfonden yttra sig över myndigheternas och
arbetstagarorganisationernas ansökningar till fonden om bidrag för
arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöforskning.
Nämnden skall därvid arbeta i nära kontakt med demyndigheter och
organisationer - särskilt arbetarskyddsstyrelsen och stiftelsen
Statshälsan - som bedriver verksamhet inom arbetsmiljöområdet.
Kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela
föreskrifter, anvisningar eller råd skall inte tillämpas på nämnden.
Organisation
4 § Nämnden består av sex ledamöter. Ledamöterna förordnas av
regeringen för högst tre år i sänder. För varje ledamot förordnar
regeringen två personliga ersättare.
En ledamot och dennes ersättare förordnas efter förslag av
Statsanställdas förbund, en ledamot och dennes ersättare efter förslag
av TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) samt en ledamot och dennes
ersättare efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR.
5 § Regeringen utser en av ledamöterna att vara nämndens ordförande
efter gemensamt förslag av statens arbetsgivarverk samt
Statsanställdas förbund, TCO-S och SACO/SR.
Nämnden utser inom sig en vice ordförande.
5 a § Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av
regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.
I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående
för särskilda uppdrag. Förordning (1984:647).
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden. Sammanträde skall
också hållas när någon annan ledamot begär det.
7 § Ärendena avgörs av nämnden i plenum.
I en arbetsordning eller genom särskilda beslut får nämnden lämna över
till ordföranden eller till någon annan som tjänstgör hos nämnden att
avgöra ärenden eller grupper av ärenden som inte är av sådan
beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden i plenum.
8 § För beslut av nämnden krävs att dess samtliga ledamöter är ense.
9 § Ärendena avgörs efter föredragning, som ankommer på en särskilt
förordnad föredragande.
Avslutande bestämmelse
10 § Nämndens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:751 | Förordning (1982:751)
om statliga ungdomsplatser m.m. | 1 § I denna förordning finns föreskrifter i anslutning till
kollektivavtal där det i fråga om anställnings- och arbetsvillkor för
dem som anvisats statliga ungdomsplatser har överenskommits följande.
1. Ungdomsplatserna på en arbetsplats vid en myndighet får besättas
först efter det att myndigheten och berörd lokal
arbetstagarorganisation har fört lokal förhandling i fråga om antalet
ungdomsplatser, lämpliga arbetsuppgifter till ungdomarna och tider
under vilka platserna bör stå till förfogande.
2. Har central förhandling påkallats, tillämpas vad som nu sagts
om myndigheter och lokal arbetstagarorganisation i stället på
statens arbetsgivarverk och berörd central arbetstagarorganisation.
2 § Har upphävts genom förordning (2004:926).
3 § Om det av protokollet från en lokal eller central förhandling
framgår att parterna har gemensam uppfattning i de frågor som angetts
i 1 §, skall protokollet ges samma verkan som en överenskommelse
enligt 17 § andra stycket förordningen (1983:583) om statsbidrag till
uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Förordning (1983:689).
4 § Om parterna vid en central förhandling har stannat i olika
meningar, skall inga ungdomsplatser besättas på den arbetsplats
vid myndigheten som förhandlingen har avsett.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:736 | Lag (1982:736)
om ursprungsmärkning av kläder | 1 § Regeringen får meddela föreskrifter om att kläder, när dessa
saluhålls yrkesmässigt, skall vara märkta med uppgift om i vilket land
kläderna har tillverkats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om märkningen och om undantag från
märkningsskyldigheten.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om skyldighet att lämna upplysningar, handlingar, varuprov
och liknande som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag
och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:668 | Förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner | 1 § Bestämmelserna i denna förordning skall iakttas av de statliga
myndigheterna vid utformningen och utsändandet av blanketter som skall
användas huvudsakligen av näringsidkare eller kommuner för att lämna
uppgifter som myndigheterna begär. De gäller också då uppgifterna skall
lämnas på annat medium än blankett. Bestämmelserna gäller även när
myndighet uppdrar åt ett annat organ, statligt eller privat, att
genomföra en uppgiftsinsamling.
Vad som i denna förordning föreskrivs om statliga myndigheter avser inte
myndigheter under riksdagen och inte heller kommittéer eller särskilda
utredare enligt kommittéförordningen (1976:119).
2 § De uppgifter som skall lämnas enligt en blankett skall vara utvalda
och definierade så att uppgiftslämnandet begränsas till den information
som behövs med hänsyn till ändamålet och så att uppgiftslämnandet
underlättas så långt möjligt.
3 § Innan myndigheten beslutar om ett nytt formulär till blankett eller
om en icke obetydlig ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall
myndigheten samråda med organisation eller annan som kan anses företräda
de näringsidkare och kommuner som skall lämna uppgifterna.
Om uppgifter skall inhämtas genom enkät till näringsidkare eller
kommuner, skall samråd också äga rum i fråga om urvalet av
uppgiftslämnare och tiden för enkätens genomförande.
Samråd får underlåtas om det är uppenbart obehövligt eller skulle stå i
strid med uppgiftsinhämtandets syfte. Samråd får också underlåtas om
tiden inte medger det.
4 § Om myndigheten beslutar att inhämta uppgifter genom enkät till
näringsidkare eller kommuner, skall i beslutet anges
1. den bestämmelse, enligt vilken skyldighet att lämna uppgifterna
föreligger,
2. vilka slag av uppgiftslämnare som enkäten avser,
3. vad uppgiftslämnaren har att iaktta när enkäten besvaras,
4. vad uppgifterna skall användas till,
5. om samråd har förekommit enligt 3 § och, om så är fallet, med vem
samrådet har ägt rum.
Uppgift om beslutets innehåll skall tillställas var och en som anmodas
att lämna uppgifter. Om det inte föreligger någon skyldighet att lämna
uppgifterna, skall detta tydligt anges i enkäten.
5 § Fristen för besvarande av en enkät till näringsidkare eller kommuner
skall vara minst tre veckor räknat från enkätens utsändande, om det inte
finns särskilda skäl för någon annan tidsfrist eller en annan tidsfrist
är föreskriven i lag eller förordning.
6 § Hos myndigheten skall finnas en förteckning över myndighetens
planerade och beslutade enkäter till näringsidkare och kommuner.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:642 | Förordning (1982:642)
om statsbidrg i vissa fall till ombyggnad av bostadshus | 1 § Bidrag av statsmedel lämnas enligt denna förordning till ägare av
sådana flerfamiljshus som byggs om med stöd av bostadslån enligt
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946).
2 § Bidrag lämnas under förutsättning att
1. preliminärt beslut om bostadslån för ombyggnaden meddelas efter
utgången av juni 1982,
2. ombyggnaden medför en väsentlig ökning av bostadsvärdet,
3. ombyggnaden påbörjas efter den 31 juli 1982 och i huvudsak avslutas
senast den 30 juni 1983,
4. ombyggnaden utförs av arbetstagare som anvisas eller godkänns av
den offentliga arbetsförmedlingen.
3 § Bidrag lämnas med 15 procent av den kostnad för ombyggnaden som
länsbostadsnämnden godkänner vid prövning av ansökningen om
bostadslån. Bidraget får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar
20 000 kronor för varje bostadslägenhet i huset efter ombyggnaden.
4 § Bidrag beviljas efter ansökan som skall göras senast i samband med
ansökningen om slutligt beslut om bostadslån. Om det finns särskilda
skäl får dock ansökningen göras senare.
5 § Ansökan om bidrag skall ställas till länsbostadsnämnden och ges in
till kommunens organ för låneförmedling.
Förmedlingsorganet skall se till att ansökningen kompletteras om det
behövs och därefter sända handlingarna i ärendet med eget yttrande
till länsbostadsnämnden.
6 § Länsbostadsnämnden beslutar om bidrag och om utbetalning av
bidrag. Bostadsstyrelsen sköter utbetalningen.
Om sökanden begär det skall länsbostadsnämnden meddela särskilt beslut
i fråga om sökandens rätt till bidrag.
7 § Länsbostadsnämndens beslut i frågor som avses i denna förordning
får överklagas hos bostadsstyrelsen genom besvär.
Bostadsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.
8 § Föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av
bostadsstyrelsen. I fråga om föreskrifter för tillämpningen av 2 § 4
skall bostadsstyrelsen samråda med arbetsmarknadsstyrelsen.
Övergångsbestämmelser
1991:1929
De upphävda förordningarna gäller fortfarande i fråga om lån eller
bidrag som har beviljats enligt förordningarna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:619 | Lag (1982:619) om införande av lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska företag m.m. och
lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom
m.m. | 1 § Lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., lagen
(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. och denna lag
träder i kraft den 1 januari 1983.
2 § Genom lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.
och lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. upphävs
med de begränsningar som följer av denna lag
1. lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom m.m.,
2. lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i rätten att sluta svenskt
handelsbolag m.m.
3 § Förekommer i lag eller annan författning en hänvisning till någon
föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i de nya lagarna
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
4 § Äldre bestämmelser skall tillämpas på förvärv och upplåtelser som
har skett före den 1 januari 1983.
5 § Som utlänningsförbehåll enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv
av svenska företag m.m. skall anses även förbehåll enligt 2 § andra
stycket lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom m.m. i detta lagrums lydelse från den 1 juli 1934.
6 § Förvärvstillstånd enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. eller lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast
egendom m.m. behövs inte, om förvärvet skall ske genom giftorätt som
åtnjuts enligt äldre giftermålsbalken.
7 § Förvärvstillstånd enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. behövs inte för aktieförvärv som grundas på
utbytesrätt, optionsrätt, lösningsrätt eller annan rättighet som har
förvärvats före den 1 januari 1983.
8 § Har ett enligt bestämmelse i lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. meddelat
tillståndsbeslut avseende framtida förvärv eller ändring av
bolagsordning inte utnyttjats före den 1 januari 1983, skall så anses
som om tillstånd meddelats enligt motsvarande bestämmelse i de nya
lagarna. Avser tillståndsbeslutet förvärv som efter den 1 januari 1983
behandlas i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag
m.m. gäller tillståndet ett år från den 1 januari 1983. Den i 1 kap. 11
§ och 2 kap. 7 § lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom
m.m. föreskrivna tiden skall räknas från den 1 januari 1983.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:600 | Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond | 1 § Staten anvisar årligen medel som ersättning åt bild- och
formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga
institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat
allmännyttigt sätt (visningsersättning).
Visningsersättningen tillförs en fond, kallad Sveriges
bildkonstnärsfond.
2 § Frågor om fonden och dess användning handläggs av en
styrelse inom Konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond. Närmare bestämmelser om styrelsen finns i
förordningen (2007:1199) med instruktion för Konstnärsnämnden.
Kostnaderna för styrelsens verksamhet ska betalas med medel ur
fonden, om inte annat beslutas av regeringen.
Förordning (2008:267).
3 § Medel ur fonden får användas dels till ändamål som syftar till att
ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels
till andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område.
Förordning (1985:529).
4 § Ersättning från fonden kan lämnas till bild- och
formkonstnär som har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i
Sverige eller som är stadigvarande bosatt i landet.
Ersättning får även lämnas till bild- och formkonstnär som
vistas tillfälligt i landet inom ramen för internationellt
konstnärsutbyte. Förordning (1997:840).
5 § Ersättning utgår efter ansökan men kan utgå även utan ansökan.
6 § Beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond enligt denna
förordning får inte överklagas.
7 § Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond meddelar de ytterligare
föreskrifter som kan behövas för verkställigheten av denna
förordning.
8 § Bestämmelser om individuell visningsersättning finns i
förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning.
Förordning (1996:1604).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:513 | Lag (1982:513)
om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. | 1 § Krigsmateriel får inte föras ut ur riket utan tillstånd av
regeringen, om ej annat följer av denna lag eller annan författning.
2 § Den som inom riket tillverkar krigsmateriel får inte utan
tillstånd av regeringen upplåta eller överlåta rätt att utom riket
tillverka sådan materiel.
3 § Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte
bedrivas inom riket utan tillstånd av regeringen.
Första stycket gäller inte
1. utbildning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen eller
universitets- och högskoleämbetet, om den sker i enlighet med läroplan
eller utbildningsplan som har fastställts av någon av dessa
myndigheter,
2. utbildning som anordnas av staten,
3. utbildning som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel
eller med anställning i företag för tillverkning av sådan materiel.
4 § I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller eljest
inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att
föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel meddela tillstånd enligt
1 §. Lag (1983:149).
5 § Regeringen bestämmer vad som skall avses med krigsmateriel enligt
denna lag.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om utförsel av enstaka skjutvapen och därtill
hörande ammunition samt av skjutvapen jämte tillhörande ammunition för
personligt bruk eller för användning vid jakt, tävling eller övning
utom riket.
7 § Om olovlig utförsel av vara och om försök därtill finns
bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
8 § Den som bryter mot 2 eller 3 § döms,
1. om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst
två år,
2. om gärningen skett av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i
högst sex månader.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
9 § Är brott som avses i 8 § första stycket 1 att anse som grovt, döms
till fängelse lägst sex månader och högst fyra år.
Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det avsett
tillverkningsrätt av betydande värde eller utbildning av betydande
omfattning eller varaktighet eller om gärningen eljest varit av
särskilt farlig art.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:506 | Förordning (1982:506)
om statsbidrag för produktion av film och videogram inom
muséerna | 1 § För framställning av filmer och videogram inom museerna kan
statsbidrag enligt denna förordning ges till museer här i landet.
2 § Frågor om bidrag prövas av statens kulturråd efter särskild ansökan.
3 § Bidrag ges med ett belopp som motsvarar en viss del av kostnaden för
framställningen av filmen eller videogrammet.
Föreskrifter för beräkning av bidrag skall fastställas av kulturrådet.
4 § Kulturrådet får bestämma villkor för bidraget. Sådant villkor får
förbindas med skyldighet för mottagaren att återbetala det belopp som
utgått eller en del av det, om villkoret inte uppfylls.
5 § Beslut av kulturrådet enligt denna förordning får inte överklagas.
6 § Kulturrådet får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna
förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:505 | Förordning (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram | 1 § För att främja ett allsidigt utbud av konstnärligt och
kulturpolitiskt värdefulla fonogram kan statsbidrag enligt
denna förordning ges till fonogramproducenter som är verksamma
i Sverige.
Till främjande av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla
samiska fonogram kan statsbidrag också lämnas till
fonogramproducenter som är verksamma i Finland och Norge.
Förordning (2004:1262).
2 § Bidrag enligt 1 § första stycket kan ges för produktion,
distribution och marknadsföring av fonogram med svenska, eller
i Sverige bosatta, artister och upphovsmän.
Bidrag kan också ges för produktion, distribution och
marknadsföring av samiska fonogram som säljs i Sverige.
Förordning (2004:1262).
3 § Frågor om bidrag prövas av Statens kulturråd efter särskild
ansökan.
Bidrag kan lämnas till producenter för
1. produktion, distribution och marknadsföring av fonogram,
(produktionsstöd), och
2. distribution och marknadsföring av redan utgivna fonogram,
(marknadsstöd).
Producenter kan även få ett tidsbegränsat stöd
(utvecklingsstöd). Förordning (2004:1262).
4 § Kulturrådet fördelar de medel som är tillgängliga under ett
budgetår vid ett eller två i förväg bestämda tillfällen. Om det finns
särskilda skäl får kulturrådet besluta om bidrag även vid andra
tillfällen.
5 § Bidrag ges med belopp som motsvarar en viss del av den
beräknade faktiska kostnaden för produktion, distribution och
marknadsföring av fonogrammet eller projektet.
Förordning (2004:1262).
6 § Bidrag skall huvudsakligen ges till producenter med
regelbunden utgivning av fonogram.
Produktionsstöd och marknadsstöd skall avse ett enskilt
fonogram eller ett avgränsat projekt. Det får inte avse en
producents samlade utgivning av fonogram.
Förordning (2004:1262).
7 § Vid fördelningen av bidrag skall Kulturrådet
1. ta hänsyn till såväl fonogrammets konstnärliga kvalitet som
producentens behov av bidrag,
2. sträva efter att stödja mångsidighet vad gäller verk,
artister och upphovsmän, och
3. särskilt beakta behovet av fonogram av god kvalitet för barn
och ungdom. Förordning (2004:1262).
8 § Kulturrådet får bestämma villkor för bidraget, såsom att ett
fonogram skall framställas i minst ett visst antal exemplar och hållas
i lager under viss tid. Villkoret får förbindas med skyldighet för
mottagaren att återbetala det belopp som utgått eller en del av det,
om villkoret inte uppfylls.
8 a § Har upphävts genom förordning (2004:1262).
9 § Beslut av kulturrådet enligt denna förordning får inte
överklagas.
10 § Kulturrådet får meddela föreskrifter för verkställigheten av
denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:502 | Förordning (1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ | 1 § För att stödja konsthantverket och främja dess utveckling och
förnyelse kan statsbidrag enligt denna förordning ges till
sammanslutningar av konsthantverkare (konsthantverkskooperativ).
2 § För att få bidrag skall sammanslutningen
1. bestå av yrkesverksamma konsthantverkare,
2. bedriva verksamhet som bygger på medlemmarnas egna insatser,
3. uppvisa viss stadga i organisation och arbetsformer,
4. ha till huvudsakligt syfte att ställa ut och försälja medlemmarnas
arbeten.
3 § Frågor om bidrag prövas av statens kulturråd efter särskild
ansökan.
4 § Vid fördelningen av bidrag skall hänsyn tas dels till den konst
närliga kvaliteten och det kulturpolitiska värdet i sammanslutningens
verksamhet, dels till verksamhetens omfattning, dels ock till
sammanslutningens behov av bidrag för sin fortsatta verksamhet.
5 § Bidrag kan utgå i form av ett årligt verksamhetsbidrag.
6 § Kulturrådet får föreskriva villkor för bidraget. Sådant villkor
får förbindas med skyldighet för mottagaren att återbetala det belopp
som utbetalts eller en del av det, om villkoret inte uppfylls.
7 § Beslut av kulturrådet enligt denna förordning får inte
överklagas.
8 § Kulturrådet meddelar de ytterligare föreskrifter som kan behövas
för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:493 | Förordning (1982:493)
om statsbidrag till hörselteknisk utrustning för kommunal
högskoleutbildning | 1 § Kommuner har enligt föreskrifterna i denna förordning rätt att få
statsbidrag till sina kostnader för anskaffande av hörselteknisk
utrustning för undervisning av studerande med hörselsvårigheter i
kommunal högskoleutbildning.
Med kommun avses i denna förordning även landstingskommuner och
kommunalförbund.
2 § Statsbidrag lämnas med det belopp som universitets- och
högskoleämbetet bestämmer. En förutsättning är att utrustningen har
anskaffats i enlighet med de villkor som ämbetet anger.
3 § Universitets- och högskoleämbetets beslut enligt denna förordning
får överklagas hos regeringen genom besvär.
4 § Universitets- och högskoleämbetet skall meddela de föreskrifter
som behövs för verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1992:723
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om statsbidrag
som avser tid dessförinnan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:492 | Förordning (1982:492) om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan
budgetåret 1982/83 | 1 § För budgetåret 1982/83 har kommunerna rätt att få statsbidrag för
studie- och yrkesorientering (syo) i gymnasieskolan enligt
föreskrifterna i denna förordning.
Med kommun avses i förordningen även landstingskommuner och
kommunalförbund.
2 § Statsbidraget beräknas med hänsyn till antalet elever i kommunens
gymnasieskola den 15 september 1982. Elever i högre specialkurser och
gymnasial lärlingsutbildning medräknas dock inte.
3 § I statsbidraget ingår bidrag till socialavgifter och
pensionskostnader motsvarande reducerat lönekostnadspålägg.
4 § Som villkor för statsbidrag gäller att kommunen för syo i
gymnasieskolan gör insatser som i förhållande till antalet elever når
åtminstone samma nivå som den statsbidragstäckta verksamheten
budgetåret 1981/82.
5 § Statsbidrag rekvireras hos skolöverstyrelsen.
6 § Kommunerna får för varje kvartal rekvirera statsbidrag motsvarande
det delbelopp per elev som hänför sig till kvartalet. Om inte
regeringen föreskriver annat skall delbeloppet beräknas till 40
kronor.
7 § Skolöverstyrelsen beslutar om bidrag och betalar ut detta snarast.
Utbetalning får dock ske tidigast i oktober för kvartalet juli--
september, i januari för kvartalet oktober--december, i april för
kvartalet januari--mars och i juli för kvartalet april--juni.
8 § Statsbidrag som lämnas till landstingskommuner eller till
kommunalförbund i vilka en landstingskommun ingår och som grundas på
antalet elever i utbildning inom vårdområdet skall minskas med 20
procent enligt föreskrifterna i förordningen (1981:449) om minskning
av vissa statsbidrag till kommunal utbildning.
Statsbidrag i övrigt skall minskas med två procent enligt
föreskrifterna i nämnda förordning.
9 § Skolöverstyrelsen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:481 | Förordning (1982:481) om avgifter
för Datainspektionens verksamhet | 1 § Kostnaderna för datainspektionens verksamhet skall täckas genom
avgifter. Avgift till datainspektionen betalas av den som
1. erhållit licens enligt 2 § datalagen (1973:289),
2. gör ansökan eller anmälan som avses i 7 § dataförordningen
(1982:480), 1 § kreditupplysningsförordningen (1981:955) och 1 §
inkassoförordningen (1981:956) samt av den som
3. gör ansökan om medgivande enligt 11 § datalagen. Förordning
(1989:693).
2 § För handläggning hos Datainspektionen av ansökan eller
anmälan som anges i 1 § 2 eller 3 är avgiften 750 kr för varje
påbörjad handläggningstimme. Om det finns särskilda skäl får
avgiften sättas ned eller efterskänkas. Förordning (1997:175).
3 § För licens som anges i 1 § betalas en årlig avgift på 445
kr. Om det finns särskilda skäl får avgiften sättas ned eller
efterskänkas. Förordning (1997:175).
4 § Datainspektionen beslutar om avgifter enligt denna förordning.
5 § Datainspektionens beslut enligt denna förordning får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Om en statlig myndighet har gjort en
sådan ansökan eller anmälan som avses i 7 § dataförordningen
(1982:480) överklagas dock Datainspektionens beslut om avgift för
handläggningen hos regeringen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förordning (1994:1488).
6 § Ytterligare föreskrifter om verkställighet av denna förordning
meddelas av datainspektionen.
Övergångsbestämmelser
1994:1488
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1998:1220
Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut
som meddelats före den 24 oktober 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:423 | Lag (1982:423)
om allmän löneavgift | 1 § Arbetsgivare skall för varje år betala allmän löneavgift.
Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift
till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
2 § Försäkrad som avses i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på
det underlag som enligt nämnda lag gäller för egenavgift till
folkpensioneringen.
3 § Allmän löneavgift utgår med 0,34 procent av avgiftsunderlaget och
tillfaller staten.
I fråga om sjömän skall allmän löneavgift beräknas efter den lägre
procentsats som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
årligen fastställer. Procentsatsen skall sättas ned enligt de grunder
som anges i 2 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.
Lag (1987:1320).
3 a § Om nedsättning av allmän löneavgift som regionalpolitiskt stöd
finns särskilda bestämmelser i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift. Lag (1990:913).
4 § I fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar
är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:
1. kommunalskattelagen (1928:370)
2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
3. skattebrottslagen (1971:69)
4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
5. lagen (1978:401) om exportkreditstöd
6. lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
7. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto
8. lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning
9. lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten
m.m.
10. lagen (1982:2) om uppfinnarkonto. Lag (1990:387).
Övergångsbestämmelser
1987:1320
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. I fråga om försäkrad som
avses i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter tillämpas de nya
bestämmelserna första gången på inkomst som skall tas upp till
beskattning vid 1989 års taxering.
1990:387
Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den
1 januari 1991.
1991:1852
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1982:423) om allmän
löneavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Lagen
tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 1992.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:391 | Förordning (1982:391)
om statsbidrag till studie- och yrkesorientering inom viss
kommunal
högskoleutbildning | 1 § Kommuner kan få statsbidrag för sina kostnader för studie- och
yrkesorientering i annan kommunal högskoleutbildning än utbildning inom
vårdområdet.
Med kommun avses även landstingskommun och kommunalförbund.
2 § Statsbidrag lämnas för ett redovisningsår i sänder. Ett
redovisningsår omfattar tiden den 1 juli--den 30 juni följande år.
3 § Statsbidrag lämnas till varje kommun med hänsyn till antalet
studerande inom den högskoleutbildning som berörs.
4 § Ansökan om statsbidrag ges in till skolöverstyrelsen.
5 § Skolöverstyrelsen beslutar om statsbidrag och betalar ut detta.
6 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
regeringen genom besvär.
7 § Närmare föreskrifter om statsbidrag enligt denna förordning skall
meddelas av skolöverstyrelsen.
Övergångsbestämmelser
1990:427
Regeringen föreskriver att följande förordningar skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1990, nämligen
1. förordningen (1978:499) om statsbidrag till kostnader för linjenämnd
för kommunal högskoleutbildning,
2. förordningen (1982:391) om statsbidrag till studie- och
yrkesorientering inom viss kommunal högskoleutbildning.
De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande i fråga om
statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:390 | Förordning (1982:390)
om statsbidrag till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet | Inledande föreskrifter
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag till
kommunal högskoleutbildning på allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer inom vårdområdet.
Statsbidrag lämnas till varje kommun, landstingskommun eller
kommunalförbund som är huvudman för sådan utbildning.
2 § Statsbidrag beräknas för tiden den 1 juli-den 30 juni nästa år
(redovisningsår).
Grunder och villkor för statsbidraget
3 § På grundval av riksdagens beslut om planeringsramar för allmänna
linjer och påbyggnadslinjer bestämmer regeringen för varje huvudman
och redovisningsår ett totalbelopp för bidrag till utbildningen
(chablonbidrag).
4 § Beräkningen av chablonbidraget utgår från att huvudmannen anordnar
utbildning på av regeringen angivna linjer med ett av regeringen
angivet antal platser och att platserna tas i anspråk.
Om huvudmannen inte anordnar utbildning i den omfattning som är
förutsatt eller om alla platser inte tas i anspråk, skall
chablonbidraget minskas i motsvarande mån om inte annat följer av
föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.
5 § Utöver vad som framgår av 4 § gäller som villkor för statsbidrag
att utbildningen anordnas i enlighet med gällande
författningsbestämmelser.
Rekvisition m.m.
6 § Schablonbidrag skall rekvireras hos universitets- och
högskoleämbetet med hälften för varje halvår. Förordning (1983:706).
7 § I samband med att universitets- och högskoleämbetet prövar en
rekvisition skall ämbetet besluta om en minskning av bidraget med 20
procent av det belopp som annars skulle ha utgets. Det belopp som
återstår efter minskningen får avrundas till närmast högre hela
krontal.
8 § Universitets- och högskoleämbetet skall betala ut rekvirerade
bidrag snarast möjligt. Utbetalning får dock ske tidigast den 1
oktober av bidrag som hänför sig till tiden den 1 juli--den 31
december och den 1 april av bidrag som hänför sig till tiden den 1
januari--den 30 juni. Förordning (1983:706).
Övriga föreskrifter
9 § Universitets- och högskoleämbetet skall meddela dde förskrifter
som behövs för verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1983:706
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. De äldre bestämmelserna skall alltjämt tillämpas
i fråga om bidrag som hänför sig till 1983.
1992:722
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om statsbidrag
som avser tid dessförinnan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:377 | Lag (1982:377)
om tillfällig upplåtelse av kyrka | 1 § Kyrkor, som har invigts för svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av en församling, får tillfälligt upplåtas enligt denna lag.
Lagen gäller även upplåtelse av domkyrkor som står under egen
förvaltning.
Med upplåtelse av kyrka avses medgivande att utnyttja kyrkorummet för
annat ändamål än gudstjänster som ingår i den av domkapitlet fastställda
tjänstgöringen för pastoratets präster, och kyrkliga förrättningar som
hålls av församlingens präster och avser någon som tillhör församlingen.
Genom denna lag ändras ej biskopens rätt att utnyttja domkyrkan för
biskopliga förrättningar.
2 § Tillfällig upplåtelse av kyrka får ske endast om det kan antas att
kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och
aktsamhet. Upplåtelse får inte ske för ändamål som kränker kyrkorummets
helgd eller är oförenligt med svenska kyrkans ordning. Upplåtelse får
inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller
kyrkliga verksamhet i övrigt.
3 § Frågor om tillfällig upplåtelse av kyrka prövas av församlingens
kyrkoråd.
Kyrkorådet får endast av skäl som anges i 2 § vägra upplåtelse av kyrkan
för en kyrklig förrättning som avser någon som tillhör församlingen.
4 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan, skall
kyrkoherden, om han eller hon är förhindrad att delta i beslutet, såvitt
möjligt få tillfälle att yttra sig. Om upplåtelsen gäller en domkyrka
som står under egen förvaltning, skall också den särskilda
domkyrkostyrelsen få tillfälle att ytt ra sig.
5 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,
bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller suppleanter i
kyrkorådet, att besluta i vissa ärenden på kyrkorådets vägnar.
6 § I annexförsamlingar där kyrkoherden har förordnat en annan präst att
vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 4 och 5 §§ om
kyrkoherden gälla den prästen.
7 § Kyrkorådets beslut enligt denna lag skall omedelbart gälla.
Kyrkorådets beslut får överklagas hos domkapitlet. Utöver vad som följer
av förvaltningslagen (1986:223) får beslut överklagas av en ledamot i
kyrkorådet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas. Lag (1987:1129)
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:375 | Förordning (1982:375)
med provisoriska bestämmelser om skolkantorer | Utan hinder av föreskrifterna i kyrkomusikerförordningen (1950:375)
gäller tills vidare att lediga ordinarie skolkantorstjänster får
återbesättas endast som extra ordinarie tjänster. I sådana tjänster
skall ingå icke-ordinarie tjänster som lärare i grundskolan för klass
på lågstadiet (tjänst som lärare 1) eller för klass på mellanstadiet
(tjänst som lärare 2). I fråga om tillsättning av extra ordinarie
skolkantorstjänster skall kyrkomusikerförordningens föreskrifter
tillämpas. Vad där sägs om ordinarie tjänst skall i stället gälla
extra ordinarie tjänst.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:366 | Förordning (1982:366) om utbetalning av dagersättningar från Försäkringskassan | 1 § Med dagersättning avses i denna förordning följande
förmåner enligt socialförsäkringsbalken:
1. graviditetspenning,
2. föräldrapenningsförmåner,
3. sjukpenning,
4. rehabiliteringspenning,
5. smittbärarpenning, och
6. närståendepenning.
Med dagersättning avses även
1. dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till
totalförsvarspliktiga,
2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och
etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om
ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser,
och
3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.
Förordning (2017:839).
2 § Dagersättning enligt 1 § första stycket 4 och andra
stycket 2 betalas ut högst en gång i månaden om inte
rehabiliteringen eller det arbetsmarknadspolitiska programmet
slutförs dessförinnan.
Dagersättning enligt 1 § första stycket 1-3, 5 och 6 samt
andra stycket 1 betalas ut högst var fjortonde dag om inte
ersättningsperioden tar slut dessförinnan.
Dagersättning enligt 1 § andra stycket 3 betalas ut när
ersättningsperioden har tagit slut. Förordning (2010:1661).
3 § Har upphävts genom förordning (2008:868).
Övergångsbestämmelser
1989:227
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter
skall fortfarande gälla i fråga om ersättning enligt lagen (1956:293) om
ersättning åt smittbärare.
2017:839
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för aktivitetsstöd
och utvecklingsersättning enligt den upphävda förordningen
(1996:1100) om aktivitetsstöd.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:349 | Lag (1982:349) om återvinning av dryckesförpackningar av
aluminium | 1 § Denna lag gäller verksamhet som avser att främja återvinning av
dryckesförpackningar av aluminium (aluminiumburkar) genom ett
pantsystem för sådana burkar.
2 § Verksamhet som avses i 1 § får bedrivas endast av den som fått
tillstånd till det av regeringen. Tillstånd skall förenas med de
villkor som behövs från allmän synpunkt.
2 a § Den som yrkesmässigt importerar aluminiumburkar med eller
utan dryck skall anmäla detta till regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. Lag (1994:2034).
3 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgift vid import av
aluminiumburkar och de andra föreskrifter som kan behövas för att
säkerställa att inhemska och importerade burkar med eller utan dryck
kan konkurrera på lika villkor, när ett pantsystem har inrättats.
Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela sådana
föreskrifter.
3 a § Har upphävts genom lag (2002:406).
4 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1. bryter mot 2 § eller åsidosätter villkor som har meddelats för
tillstånd enligt 2 §,
2. bryter mot 2 a §,
3. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 §, eller
4. lämnar oriktig uppgift om förhållanden som är av betydelse i
handling som avges till ledning vid fastställande av avgift.
Förordning (1994:2034).
Övergångsbestämmelser
2002:406
Den upphävda paragrafen skall dock fortfarande tillämpas i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2003.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:321 | Förordning (1982:321)
om tullfrihet eller tullnedsättning för vissa fruktsafter | 1 § Tullfrihet eller tullnedsättning åtnjuts enligt denna förordning för
varor som anges i 2 eller 3 § och som vid införsel till Sverige har
ursprung i länder som är anslutna till konventionen angående
upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen eller
associationsöverenskommelse sluten i enlighet med konventionens
bestämmelser (EFTA-länder).
2 § För saft av äpplen, päron eller blandningar därav, utan tillsats av
socker, ej i detaljhandelsförpackningar, ur tulltaxenr 20.07 B 1,
åtnjuts tullfrihet intill en kvantitet av 4200 ton per år.
3 § För saft av svarta vinbär, utan tillsats av socker, ej i
detaljhandelsförpackningar, ur tulltaxenr 20.07 A, utgår tull med 5 % av
värdet intill en kvantitet av 400 ton per år.
4 § Vid tillämpningen av denna förordning skall en vara anses ha
ursprung i ett EFTA-land, om den uppfyller villkoren i bilaga 2 till
frihandelsförordningen (1977:1194).
Vid fastställande av en varas ursprung skall dock bearbetning eller
behandling av material som ej utgör ''ursprungsvaror'' och vars värde
inte överstiger 60 % av den färdiga varans värde anses ge den färdiga
varan karaktär av ''ursprungsvara'' trots att bearbetningen eller
behandlingen inte medför ändring av tulltaxenummer.
5 § En varas ursprung skall styrkas i enlighet med vad som föreskrivs i
3 § frihandelsförordningen. Ursprunget kan även styrkas med annat intyg,
utfärdat av statlig myndighet eller för ändamålet auktoriserat annat
organ i produktionslandet.
6 § Bestämmelserna i 10 och 11 §§ frihandelsförordningen har motsvarande
tillämpning.
7 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
statens jordbruksnämnd.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:316 | Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor | 1 § Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa
dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem
(könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har
lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407).
2 § Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i lägst två och
högst sex år.
Är brottet med hänsyn till omständigheterna mindre grovt,
döms till fängelse i högst fyra år.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst fem och högst
tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det
särskilt beaktas om könsstympningen är särskilt omfattande
eller om gärningen har orsakat livsfara eller allvarlig
sjukdom eller om gärningsmannen i annat fall har visat
synnerlig hänsynslöshet.
För försök, förberedelse och stämpling samt för underlåtenhet
att avslöja eller förhindra brott döms det till ansvar enligt
23 kap. brottsbalken. Lag (2017:333).
3 § Har upphävts genom lag (2021:1024).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:315 | Lag (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa
stiftelser | 1 § Staten har rätt att utse en ledamot (offentlig styrelseledamot)
och en ersättare i styrelsen för sådana allmännyttiga stiftelser som
har mer än fem miljoner kronor i tillgångar.
2 § Regeringen beslutar om sådan styrelserepresentation som anges i 1
§.
Högst tio stiftelser får samtidigt omfattas av sådan representation.
3 § Offentliga styrelseledamöter skall särskilt verka för att
samhällets intressen beaktas i verksamheten.
4 § Om frågan uppkommer att inrätta offentlig styrelserepresentation i
en stiftelse, är stiftelsen efter anmodan skyldig att till regeringen
överlämna en avskrift av stiftelseurkunden, stadgar och andra
handlingar som bestämmer stiftelsens verksamhet eller visar dess
ekonomiska ställning.
Sådan anmodan får förenas med vite.
5 § Offentliga styrelseledamöter och ersättare utses för den tid som
regeringen bestämmer.
6 § Den offentlige styrelseledamoten får närvara och delta i
överläggningar när ärenden, som senare skall avgöras av styrelsen,
förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter.
7 § Det åligger stiftelsen att betala arvode och annan ersättning till
den offentlige styrelseledamoten och hans eller hennes ersättare.
Om arvode utgår till ledamöter eller ersättare som har utsetts av
stiftelsen har den offentlige styrelseledamoten eller ersättaren rätt
till arvode med samma belopp. I annat fall bestämmer stiftelsen arvodet
särskilt. Arvodet skall i det senare fallet vara lägst 5 000 kronor och
högst 20 000 kronor om året för ledamot samt lägst 3 000 kronor och
högst 15 000 kronor om året för ersättare.
Offentliga styrelseledamöter och ersättare har rätt till ersättning för
nödvändiga kostnader för resor och uppehälle. Lag (1991:427).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:314 | Förordning (1982:314) om utnyttjande av
kustbevakningen inom försvarsmakten | 1 § Under krig skall personal och materiel ur Kustbevakningen
inom Försvarsmakten användas för övervakning, transporter och
andra uppgifter enligt närmare överenskommelse mellan
Försvarsmakten och Kustbevakningen. Regeringen får föreskriva
att detsamma skall gälla även annars under höjd beredskap.
Fullgörandet av uppgifterna enligt första stycket begränsar inte de
befogenheter som tillkommer personalen vid Kustbevakningen i
egenskap av tjänstemän där. Förordning (1994:710).
2 § Om beredskapen höjs inom försvarsmakten eller när försvarsmakten i andra
fall ingriper mot utländska statsfartyg enligt IKFN-förordningen (1982:756),
skall kustbevakningen samverka med försvarsmakten. Förordning (1988:488).
3 § När 1 § tillämpas ingår chefen för kustbevakningen med erforderlig
personal ur kustbevakningen i högkvarteret. Förordning (1988:488).
4 § När personal och materiel ur Kustbevakningen används för
uppgifter inom Försvarsmakten enligt 1 § skall en
kustbevakningstjänsteman till sin ordinarie uniform bära ett
särskilt militärt tjänstetecken. Kustbevakningens fartyg skall då
föra örlogsflagga och dess flygplan och fordon ha särskild
märkning. Förordning (1994:710).
5 § Försvarsmakten tillhandahåller den särskilda utrustning som behövs för
kustbevakningens verksamhet enligt 1 och 2 §§.
Försvarsmakten svarar för att kustbevakningens personal får den utbildning
som behövs för verksamheten. Förordning (1994:710).
6 § Kostnaderna för kustbevakningens verksamhet enligt 1 § betalas av
försvarsmakten. Om kustbevakningen i övrigt fullgör uppgifter för för-
svarsmakten, regleras kostnaderna genom överenskommelser mellan
Försvarsmakten och kustbevakningen. Förordning (1994:710).
7 § Kustbevakningen skall hålla Försvarsmakten underrättad om sådana
viktigare materielfrågor som har betydelse för Kustbevakningens uppgifter
under höjd beredskap. Förordning (1994:710).
8 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
Försvarsmakten. Föreskrifterna meddelas i samråd med kustbevakningen.
Förordning (1994:710).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:290 | Förordning (1982:290)
om ersättning för uppdrag och andra tjänster som utförs
av statens miljömedicinska laboratorium | 1 § Statens miljömedicinska laboratorium skall ta ut ersättning för
uppdrag och andra tjänster som laboratoriet utför.
2 § Ersättning tas ut med ett belopp som motsvarar lön och
lönekostnadspålägg för den eller de tjänstemän som har deltagit i
uppdraget jämte ett tillägg för övriga med verksamheten förenade
kostnader. Detta tillägg utgör 110 procent av lönen och
lönekostnadspålägget.
3 § Om ett uppdrag kräver att särskild utrustning anskaffas eller
utnyttjas eller att laboratoriets djurhus eller verkstäder används skall
kostnaden härför ersättas särskilt.
4 § Gäller uppdraget utbildning skall den ersättning som anges i 2 §
jämkas när det föranleds av att kostnaderna för utbildningslokalerna
avviker från kostnaderna för laboratorielokalerna. Ersättning skall dock
inte tas ut för undervisning, handledning och examination vid
forskarutbildning inom det statliga högskoleväsendet.
5 § Om det finns särskilda skäl får föreståndaren för laboratoriet medge
att en ersättning sätts ned eller helt efterges. Är en sådan fråga av
större ekonomisk vikt skall den dock hänskjutas till socialstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:270 | Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar | 1 § Allmänna flaggdagar är
- nyårsdagen,
- den 28 januari: Kung Carl XVI Gustafs namnsdag,
- den 12 mars: Kronprinsessan Victorias namnsdag,
- påskdagen,
- den 30 april: Kung Carl XVI Gustafs födelsedag,
- första maj,
- pingstdagen,
- den 29 maj: veterandagen,
- den 6 juni: Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag,
- dag för Sveriges val till Europaparlamentet,
- midsommardagen,
- den 14 juli: Kronprinsessan Victorias födelsedag,
- den 8 augusti: Drottning Silvias namnsdag,
- dag för val i hela riket till riksdagen,
- den 24 oktober: FN-dagen,
- den 6 november: Gustav Adolfsdagen,
- den 10 december: Nobeldagen,
- den 23 december: Drottning Silvias födelsedag,
- juldagen.
Förordning (2023:516).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:269 | Lag (1982:269) om Sveriges flagga | 1 § Sveriges flagga är blå med ett gult kors. Korset är vinkelrätt
ställt mot flaggans kanter.
2 § Flaggan är tvärskuren eller tretungad.
Den tvärskurna flaggans höjd förhåller sig till dess längd som 10 till
16. På de inre fälten förhåller sig höjden till längden som 4 till 5
och på de yttre som 4 till 9.
Den tretungade flaggans höjd är hälften av dess längd, tungorna
medräknade. De yttre fälten är, bortsett från tungorna, lika stora som
de inre, och fältens höjd förhåller sig till deras längd som 4 till 5.
De yttre tungornas ytterkanter bildar inte vinkel med flaggans över-
eller underkant. Tungorna utgör förlängningar av de yttre fälten och
korsarmen.
Korsarmarnas bredd motsvarar hälften av höjden på vart och ett av
fälten.
3 § Flaggans färg är ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset.
Närmare föreskrifter om färgnyanserna meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
4 § Statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det
kungliga huset får använda tretungad flagga med eller utan stora
eller lilla riksvapnet på ett vitt fält i korsets mitt.
Den tretungade flaggan används som örlogsflagga av
Försvarsmakten och enligt föreskrifter som regeringen bestämmer
av andra myndigheter som bedriver militär verksamhet. När en
sådan flagga är befälstecken, markeras detta genom en särskild
beteckning i övre inre fältet.
I övrigt används den tvärskurna flaggan.
Flaggan får inte i vidare mån än som följer av första och andra
styckena förses med märken, bokstäver eller andra tecken.
Lag (1994:697).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:268 | Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är
statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen
används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av
andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen,
utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse
att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och
tillägg som statschefen bestämmer.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett
kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det
kungliga husets dynastivapen.
Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av
guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält
innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med
ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt
röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett
i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld.
Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur
vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av
silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar
gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av
guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer
ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med
kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett
postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad
vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda
snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare,
postament eller vapenmantel.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld
med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld,
ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem
som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg
tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:264 | Förordning (1982:264)
om statsbidrag till energibesparande åtgärder i byggnader m.m.
som
tillhör vissa organisationer och stiftelser | Inledande bestämmelser
1 § Statligt bidrag enligt denna förordning lämnas i mån av tillgång
på medel för sådana åtgärder som syftar till en bättre hushållning med
energi. Bidrag lämnas dock inte till anläggningar för tillförsel
av energi som används för uppvärmning och beredning av
tappvarmvatten. Förordning (1985:166).
2 § Bidrag lämnas för åtgärder i befintliga byggnader och
anläggningar som tillhör sådana organisationer eller stiftelser
som inte bedriver näringsverksamhet och som till huvudman
inte har kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund,
församlingar eller sådana samfälligheter som avses i lagen
(1961:436) om församlingsstyrelse.
Bidrag lämnas dock inte för åtgärder till vilka statligt stöd kan
lämnas i annan ordning. Förordning (1983:1115).
3 § Frågor om bidrag prövas av bostadsstyrelsen.
Förutsättningar för bidrag i vissa fall
4 § Bidrag för förbättring av värmeisoleringen i väggar, fönster och
bjälklag lämnas under förutsättning att värmeoch ventilationssystemet
justeras efter det att isoleringsarbetena har slutförts, så att
systemet fungerar på ett från energisparsynpunkt godtagbart sätt.
Justering behöver dock inte ske om det är uppenbart onödigt.
Bidragets storlek
5 § Bidrag lämnas med högst 35 procent av den kostnad som
bostadsstyrelsen godkänner eller, om den slutliga kostnaden uppgår
till ett lägre belopp, med högst 35 procent av detta belopp. Bidrag
lämnas dock med högst 200000 kr. för varje projekt. Förordning
(1985:166).
Förfarandet i bidragsärenden m.m.
6 § Ansökningar om bidrag skall ges in till bostadsstyrelsen.
I beslut om bidrag skall anges bidragets storlek och villkoren för
det.
7 § Bidrag betalas ut av bostadsstyrelsen sedan den åtgärd som avses
med beslutet har utförts och skriftlig uppgift om detta och om den
slutliga kostnaden har lämnats av sökanden.
Övriga föreskrifter
8 § Bostadsstyrelsens beslut i frågor som avses i denna förordning får
överklagas hos regeringen genom besvär.
9 § Föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av bo
stadsstyrelsen.
Övergångsbestämmelser
1985:166
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
Äldre bestämmelser i 1 § skall fortfarande tillämpas i ärenden i vilka
ansökan har kommit in till bostadsstyrelsen före ikraftträdandet.
1987:314
Bestämmelserna i den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
fråga om bidrag som har beviljats men inte utbetalats före den 1 juli
1987.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:250 | Förordning (1982:250)
med instruktion för besvärsnämnden för högskoleutbildning | Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 3 samt
15 och 16 §§, tillämpas på besvärsnämnden för högskoleutbildning.
Med chefen förstås vid tillämpning av verksstadgan nämndens ordförande.
Förordning (1985:756).
Uppgifter
2 § Nämnden prövar besvär över sådana beslut om antagning till
grundläggande högskoleutbildning som avses i 25 kap. 9 och 9 a §§
högskoleförordningen (1977:263). Förordning (1985:756).
Organisation
3 § Nämnden består av en ordförande och fem andra ledamöter. För
ordföranden skall finnas en ersättare. Ordföranden och dennes ersättare
skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv. För övriga ledamöter finns
ersättare till det antal regeringen bestämmer.
Ärendenas handläggning
4 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter
är närvarande.
I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får överlämnas åt
ordföranden eller särskilt förordnad föredragande att fatta beslut som
inte innebär att ett överklagat ärende avgörs i sak. Förordning
(1986:1000).
4 a § Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden, när nämnden finner
detta lämpligt. Därvid skall så många ledamöter delta, som enligt 4 §
första stycket krävs för att nämnden skall vara beslutför. Förordning
(1986:1000).
5 § Ärendena avgörs efter föredragning, som ankommer på en särskilt
förordnad föredragande.
Ordföranden får överta beredningen och föredragningen av ärenden.
I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får medges att ärenden
som handläggs enligt 4 § tredje stycket avgörs utan föredragning.
6 § har upphävts genom förordning (1986:1000).
7 § Nämndens ordförande får begära in förklaringar, upplysningar eller
yttranden i ärenden hos nämnden.
Ordföranden får besluta att den som är särskilt förordnad som
föredragande får vidta sådana åtgärder.
Övriga bestämmelser
8 § Ordföranden och övriga ledamöter samt deras ersättare förordnas av
regeringen för högst tre år.
9 § Det ankommer på personal i utbildningsdepartementet att vara
föredragande och utföra kansligöromål åt nämnden. Föredragande och övrig
personal förordnas av utbildningsdepartementet.
10 § har upphävts genom förordning (1985:756).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:219 | Förordning (1982:219) om allmänna värmesystem | 1 § Statens energimyndighet skall vara tillsynsmyndighet i
frågor som rör allmänna värmesystem. Förordning (1997:884).
2 § I ärenden hos Statens energimyndighet enligt 2 eller 7 §
lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem skall sökanden
ersätta energimyndighetens kostnader för ärendets handläggning.
Förordning (1997:884).
3 § Sådan ersättning som anges i 2 § skall utgå med ett visst belopp per
timme nedlagt arbete. Det sammanlagda beloppet av denna ersättning och
ersättningen till sakkunniga enligt 36 § första stycket lagen
(1981:1354) om allmänna värmesystem får inte överstiga ett belopp som
motsvarar 50 öre per kilowatt anslutningseffekt men skall dock vara
minst 10 000 kronor.
Med anslutningseffekt avses det behov av värmeeffekt som totalt beräknas
finnas när den planerade anslutningen av fastigheter till värmesystemet
genomförts inom det område som anges i energiverkets beslut. Förordning
(1983:539).
4 § Enerigverkets beslut enligt denna förordning får överklagas hos
regeringen genom besvär. Förordning (1983:539):
5 § Ytterligare föreskrifter om verkställighet av lagen
(1981:1354) om allmänna värmesystem meddelas av
Statens energimyndighet. Förordning (1997:883).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:208 | Förordning (1982:208)
om avgiftsbeläggning av statliga biluppställningsplatser m.m. | 1 § Biluppställningsplatser som disponeras av statliga myndigheter
skall beläggas med avgift (parkeringsavgift), om inte annat följer av
2 och 3 §§. Befrielse från avgift skall dock ske för sådana
biluppställningsplatser som disponeras av handikappade som enligt
kommunal trafiknämnds beslut befriats från kommunala
parkeringsavgifter. Befrielse från avgift får ske för platser som
reserveras för anställda som enligt myndighets beslut får disponera
egen bil i tjänsten samt för myndighets tjänstebilar. Förordning
(1983:713).
2 § Avgifter och regler för avgiftsuttag vid statliga
biluppställningsplatser skall anpassas till de bestämmelser som har
utfärdats av kommunala myndigheter på orten. Avgifter och regler för
avgiftsuttag skall bestämmas sedan kommunen har beretts tillfälle till
yttrande.
3 § Avstår kommun från yttrande skall avgifterna vid statliga
biluppställningsplatser anpassas till vad de kommunala myndigheterna
på orten har funnit skäligt för platser inom området eller angränsande
områden av likvärdigt slag eller till vad som kan anses skäligt med
hänsyn till avgifter som tas ut inom jämförliga områden i andra
kommuner. Leder en sådan jämförelse till att platserna inte bör
avgiftsbeläggas får undantag från bestämmelsen i 1 § göras.
4 § Om avgiftssättning enligt 2 och 3 §§ medför ett lågt utnyttjande
av tillgängliga biluppställningsplatser och att en alternativ
användning av biluppställningsplatserna därmed beräknas vara
ekonomiskt mer fördelaktig för statsverket skall platserna helt eller
delvis föras över till den alternativa användningen om inte särskilda
skäl talar för att platserna behålls.
5 § Bilvärmeuttag vid statliga biluppställningsplatser skall beläggas
med avgift (bilvärmeavgift) som beräknas täcka kostnaderna för
anordnande och drift av uttagen. Förordning (1983:713).
6 § Besvär får inte anföras över en statlig myndighets beslut att
fastställa storleken av
-- parkeringsavgifter,
-- bilvärmeavgifter,
-- kontrollavgifter för parkering i strid mot meddelade förbud
eller villkor.
Detsamma gäller beslut att i övrigt fastställa regler för uttag
av sådana avgifter.
Besvär får inte heller anföras över myndighetens beslut att i ett
enskilt fall debitera kontrollavgift. Förordning (1983:713).
Övergångsbestämmelser
1983:713
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1983.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om besvär över beslut
som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:170 | Förordning (1982:170) om anpassning av statsbidrag till
daghem m.m. med hänsyn till löneutvecklingen för anställda
i offentlig tjänst vid slutavräkning för år 1981 m.m. | Med hänsyn till den genomsnittliga årliga löneutvecklingen för
anställda i offentlig tjänst skall vid slutavräkning för år 1981
följande statsbidrag räknas upp med 7,5 procent i förhållande till vad
som anges i förordningen (1981:251) om anpassning av statsbidrag till
daghem m.m. med hänsyn till löneutvecklingen för anställda i offentlig
tjänst vid slutavräkning för år 1980 m.m., nämligen
1. statsbidrag till daghem och fritidshem enligt förordningen
(1976:396) om statsbidrag till daghem och fritidshem,
2. grundbeloppet till kommunal familjedaghemsverksamhet enligt kun
görelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghems
verksamhet, samt
3. statsbidrag till hemspråksträning enligt förordningen (1977:628) om
statsbidrag till hemspråksträning i förskolan.
För år 1982 skall före slutlig uppräkning följande statsbidragsbelopp
gälla
Daghem 21250 kr.
Fritidshem 10625 kr.
Familjedaghem
Grundbelopp för barn som vistas minst 7 tim. per dag i
familjedaghem 3800 kr.
Grundbelopp för barn som vistas mindre än 7 tim. per dag i
familjedaghem 1900 kr.
Hemspråksträning 2875 kr.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:136 | Förordning (1982:136)
om handläggning av vissa personalfrågor i statlig verksamhet
utmed
rikets kuster | 1 § Denna förordning gäller handläggningen av frågor om
personalinskränkningar i verksamhet som bedrivs utmed rikets kuster och
inom skärgårdsområdena av följande statliga myndigheter:
1. rikspolisstyrelsen,
2. överbefälhavaren,
3. kustbevakningen,
4. postverket,
5. televerket,
6. vägverket,
7. sjöfartsverket,
8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
9. fiskeristyrelsen,
10. statens naturvårdsverk,
11. tullverket,
12. domänverket.
I fråga om televerket gäller förordningen endast kustradiopersonalen och
i fråga om vägverket endast personal för färje- och brodrift inom
skärgårdarna. Förordning (1988:460).
2 § Den myndighet som planerar en inskränkning av personal som har
direkt betydelse för tillsyn och övervakning av kusterna skall inhämta
länsstyrelsens yttrande över den planerade åtgärden.
3 § Länsstyrelsen skall bereda myndigheterna tillfälle att yttra sig och
bedöma hur åtgärden påverkar de anspråk på bemanning av kust eller
skärgård som olika samhällsintressen ställer.
4 § Om länsstyrelsen anser att åtgärden inte innebär mera väsentliga
förändringar, skall länsstyrelsen genast avge sitt yttrande till den
myndighet som planerar åtgärden.
I annat fall skall länsstyrelsen skyndsamt utreda följderna av åt
gärden. Länsstyrelsen skall under utredningen bereda landstingskom
munen samt berörda statliga myndigheter, kommuner och organisationer
tillfälle att yttra sig.
5 § Om länsstyrelsen finner att det är angeläget med en fortsatt
bemanning, skall länsstyrelsen i sitt yttrande lämna ett förslag om
organisation, huvudmannaskap samt finansiering och kostnadsfördelning.
Länsstyrelsens yttrande skall tillställas berörda myndigheter.
6 § Den centrala statliga myndighet som inte godtar personalinskränk
ningen eller länsstyrelsens förslag skall genast underrätta den
myndighet som har aktualiserat åtgärden. Om denna myndighet trots
invändningar vill genomföra personalinskränkningen eller förslaget,
skall myndigheten hänskjuta frågan till regeringen för prövning.
Detsamma gäller om regeringens beslut behövs av andra skäl.
7 § I 16 § förordningen (1979:637) om länsplanering finns bestämmelser
om statlig myndighets skyldighet att varje år före utgången av september
månad lämna länsstyrelsen redovisning för den planering inom
myndighetens verksamhetsområde som kan påverka utvecklingen i länet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:127 | Förordning (1982:127) om internationell fiskekontroll | 1 § Denna förordning gäller kontrollen av efterlevnaden av de
föreskrifter om fiskets vård och bedrivande som betingas av Sveriges
anslutning till konventionen den 13 september 1973 rörande fisket och
bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten.
Kontrollen avser området utanför Sveriges sjöterritorium och den svenska
ekonomiska zonen och sker enligt den plan som återges i bilagan till
denna förordning.
Vid tillämpning av planen gäller 3-5 §§. Förordning (1992:1315).
2 § Kontrollen utförs av kustbevakningen och behöriga myndigheter från
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Tyska Demokratiska Republiken,
Polen, Sovjetunionen och Finland. Förordning (1988:470).
3 § Med bestämmelser (rekommendationer) som gäller för ett fartygs
flaggstat enligt punkterna 4(III), 5(I) och 5(II) i planen avses i fråga
om svenska fartyg föreskrifter som fiskeriverket meddelar. Förordning
(1991:562).
4 § Med vederbörande myndighet i punkterna 1, 5(I), 11(I) och 12 i
planen avses för Sveriges del fiskeriverket, i punkt 3 kustbevakningen
samt i punkt 6 fiskeriverket och kustbevakningen. Utsedd myndighet
enligt punkterna 1, 5(VIII), 5(IX) och 7(I) är i fråga om svenska fartyg
kustbevakningen. Förordning (1991:562).
5 § Om ett svenskt fartyg vid kontroll enligt planen konstateras ha
överträtt någon bestämmelse som gäller i förhållande till Sverige,
skall befälhavaren senast två timmar före återkomsten till svensk hamn
anmäla sig till närmaste sambandscentral hos kustbevakningen. Förordning
(1988:470).
6 § Föreskrifterna om ansvar i 35 a § lagen (1950:596) om rätt till
fiske gäller i fråga om
1. den som uppsåtligen försöker hindra kontroll som utförs av svensk
myndighet, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken och
2. befälhavare som vid kontroll av svensk myndighet uppsåtligen
underlåter att underlätta bordning eller kontrollens genomförande i
övrigt.
Föreskrifterna om ansvar i 35 b § lagen om rätt till fiske gäller i
fråga om den som på samma sätt försöker hindra eller underlåter att
underlätta kontroll som utförs av utländsk myndighet enligt denna
förordning.
Befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter
anmälningsskyldigheten enligt 5 § döms till böter.
7 § Föreskrifterna om förverkande i 36 § lagen (1950:596) om rätt till
fiske gäller i fråga om fisk som har fångats eller på annat sätt har
hanterats i strid med sådana föreskrifter som avses i 1 §. Detsamma
gäller i fråga om fiskeredskap som har använts som hjälpmedel vid brott
mot sådana föreskrifter.
Bestämmelserna i 43-46 §§ fiskeriförordningen (1982:126) gäller i fråga
om fisk och fiskeredskap som avses i första stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:117 | Förordning (1982:117) om underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen om domar i vissa brottmål | 1 § En domstol ska inom en vecka till Inspektionen för vård
och omsorg och Socialstyrelsen sända en kopia av en dom genom
vilken någon som omfattas av 1 kap. 4 § första stycket 1 eller
andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659) har
1. dömts för brott som han eller hon har begått i eller i
samband med yrkesutövningen, eller
2. dömts för brott enligt
a) 3 kap. brottsbalken,
b) 4 kap. 1-5 §§ brottsbalken,
c) 6 kap. brottsbalken,
d) 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken,
e) 10 kap. 5 a eller 5 c § brottsbalken,
f) 13-15 kap. brottsbalken,
g) 16 kap. 10 a § brottsbalken,
h) 17 kap. 1 eller 2 § brottsbalken,
i) 20 kap. 1 § brottsbalken,
j) 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott,
k) narkotikastrafflagen (1968:64),
l) lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,
m) lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,
n) lagen (1992:860) om kontroll av narkotika,
o) lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,
p) 6 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
q) 1, 2, 4-11 a och 13 §§ lagen (2014:406) om straff för vissa
internationella brott, eller
r) terroristbrottslagen (2022:666).
I fråga om brott som avses i första stycket 2 a-i, l-o, q och
r ska kopia sändas endast om någon annan påföljd än böter har
dömts ut. Förordning (2022:694).
2 § En domstol ska inom en vecka till Inspektionen för vård
och omsorg och Socialstyrelsen sända en kopia av en dom genom
vilken
1. någon som omfattas av 1 kap. 4 § första stycket 2-7 eller
andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659) har dömts till
annan påföljd än böter för brott som han eller hon har begått
i eller i samband med yrkesutövningen, eller
2. någon har dömts för brott enligt
a) 10 kap. 3, 4, 5 eller 6 § patientsäkerhetslagen eller
motsvarande äldre bestämmelser, eller
b) abortlagen (1974:595).
Förordning (2013:178).
Övergångsbestämmelser
2000:1269
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.
2. I fråga om brott enligt lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling gäller förordningen i sin äldre lydelse.
2022:694
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.
2. För brott mot den upphävda lagen (2003:148) om straff för
terroristbrott gäller 1 § i den äldre lydelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:113 | Förordning (1982:113)
om tjänstemannaanställning för arbetstagare i statligt reglerade
anställningar | 1 § I statligt reglerade anställningar skall arbetstagarna anställas som
tjänstemän.
Detta gäller dock inte dem som har anvisats beredskapsarbete eller
arbete på särskilda inskolningsplatser. Det gäller inte heller
lokalanställda utom riket. Förordning (1989:435).
2 § Med statligt reglerade anställningar avses anställningar där
avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
Övergångsbestämmelser
1989:435
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för den som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i
ungdomslag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:71 | Förordning (1982:71) om kupongskatt för person med hemvist i Jugoslavien, m.m. | Kupongskatt för person med hemvist i Jugoslavien
1 § Utgår enligt förordningen (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Jugoslavien kupongskatt efter lägre skattesats än
enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålls vid utbetalning av
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt den nämnda
förordningen.
Vid tillämpning av första stycket gäller föreskrifterna i 2 §.
Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar
aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen bereds
förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning av
kupongskatt eller är det i annat fall inte uppenbart att rätt till
nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålls sådan skatt med
belopp enligt 5 § kupongskattelagen.
2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag och i aktiefond som
förvaltas av registrerande fondbolag tillämpas kupongskattekungörelsen
(1971:49).
I fråga om utdelning i aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 §
kupongskattelagen (1970:624) skall utbetalaren se till, att uppgifter
enligt 14 § samma lag lämnas jämte intyg av jugoslavisk myndighet
eller bank i Jugoslavien att den utdelningsberättigade har hemvist i
Jugoslavien.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt förordningen (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Jugoslavien, restitueras det för högt uttagna
beloppet.
4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket.
5 § Ansökan om restitution görs skriftligen av den utdelningsberät
tigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till riksskatteverket
före utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid
ansökningshandlingen fogas intyg eller annan utredning om den erlagda
kupongskatten och utredning om de omständigheter sökanden åberopar för
nedsättning av kupongskatten.
6 § Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution överklagas i den
ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Jugoslavien
7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på
andel i svensk ekonomisk förening enligt artikel 10 punkt 2 i avtalet
görs skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan görs hos den
taxeringsnämnd som har att fastställa den utdelningsberättigades
taxering till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tas till
beskattning eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen
detta år avslutats, hos den domstol som har att uppta besvär över
nämnda taxering. Ansökan görs dock senast före utgången av tredje
kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg
om hemvist enligt 2 § andra stycket.
8 § Beslut som avses i 7 § överklagas i den ordning som anges i
taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:69 | Tillkännagivande (1982:69) rörande
internationella oljeskadefonden | Regeringen ger följande tillkänna rörande den internationella
konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening genom olja, vilken konvention enligt
lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella
oljeskadefonden i vissa delar gäller som svensk lag.
Vid sitt tredje möte i mars 1980 beslöt fondens församling med stöd av
konventionens artikel 5, fjärde stycket, att 1974 års internationella
konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss
med verkan från den 1 januari 1981 skulle ersätta det instrument som
anges i artikel 5, tredje stycket (a) (ii).
Fondens församling har därefter vid sitt fjärde möte i
september-oktober 1981 beslutat att 1978 års protokoll till 1974 års
internationella konvention för betryggande av säkerheten för
människoliv till sjöss med verkan från den 1 maj 1982 skall ersätta de
delar av 1974 års konvention som har ändrats genom protokollet.
Hänvisningen i artikel 5, tredje stycket (a) (ii), skall till följd
härav med verkan från och med den 1 maj 1982 avse följande
instrument:
1974 års internationella konvention för betryggande av säkerheten för
människoliv till sjöss med de ändringar som föranleds av 1978 års
protokoll till 1974 års internationella konvention för betryggande av
säkerheten för människoliv till sjöss.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:60 | Lag (1982:60)
om beräkning av avdrag på grund av avyttring av skog i vissa
fall | 1 § Har en skattskyldig under år 1981 förvärvat en fastighet som
nämnda år har taxerats som jordbruksfastighet, skall, om den
skattskyldige begär det, bestämmelserna i 2 och 3 §§ tillämpas.
2 § Har överlåtelsen betecknats som köp, byte eller liknande och
understiger det utfästa vederlaget inte det för fastigheten för år
1980 gällande taxeringsvärdet, skall fastigheten vid beräkning av
avdrag på grund av avyttring av skog enligt punkterna 7 och 8 av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) anses ha
förvärvats av den skattskyldige genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång.
3 § Har fastigheten vid 1980 års fastighetstaxering utgjort del av en
taxeringsenhet, skall vid tillämpning av 2 § som fastighetens
taxeringsvärde anses den del av enhetens taxeringsvärde som belöper på
fastigheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:58 | Förordning (1982:58) om förfarandet vid utlämning
för brott till Danmark, Finland, Island och Norge | Samtycke som avses i 9 § andra stycket lagen (1959:254) om utlämning
för brott till Danmark, Finland, Island och Norge skall lämnas
skriftligen enligt formulär som fastställs av riksåklagaren. Den
handling där samtycket ges skall om möjligt vara avfattad på det språk
som normalt begagnas av den som begärs utlämnad. Om ett annat språk
används, skall på handlingen antecknas vilka åtgärder som har
vidtagits för att kontrollera att den som begärs utlämnad har förstått
innebörden av samtycket.
Samtycke skall lämnas i närvaro av vittne. Vittnet skall på den
handling där samtycket ges skriftligen bekräfta att den som begärs
utlämnad har undertecknat handlingen frivilligt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:50 | Förordning (1982:50) om reglering av kapitalförluster i
statlig verksamhet | 1 § Uppkommer i statlig verksamhet en kapitalförlust som kräver
nedskrivning av statskapitalet skall frågan om reglering av förlusten
underställas regeringens prövning, om inte annat följer av 2 §.
2 § En myndighet får själv besluta om nedskrivning av statskapitalet
om förlusten
1) har orsakats av stöld, brand eller liknande orsak och förlusten
inte överstiger, såvitt gäller affärsverk, 500000 kr. och i övriga
fall 100000 kr.,
2) är hänförlig till av myndigheten förvaltade lån och den sammanlagda
förlusten under ett år inte överstiger 500000 kr. eller
3) är hänförlig till sådana projekteringskostnader som inte
slutgiltigt kan belasta visst objekt och förlusten inte överstiger
100000 kr.
3 § Om regleringen av förluster som uppkommer i samband med
försäljning av anläggningstillgångar finns föreskrifter i förordningen
(1982:49) om statliga myndigheters medelsredovisning m.m. vid
försäljning av anläggningstillgångar.
4 § De nedskrivningar av statskapitalet som en myndighet har företagit
skall anmälas till regeringen i den årliga anslagsframställningen
eller i en annan redovisning, som myndigheten skall avlämna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:49 | Förordning (1982:49) om statliga myndigheters
medelsredovisning m.m. vid försäljning av
anläggningstillgångar | 1 § Denna förordning gäller myndigheter som lyder under regeringen.
För domänverket samt för tillgångar som redovisas på jordfonden gäller
dock särskilda föreskrifter.
I denna förordning förstås med en anläggningstillgångs bokförda värde
tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade
avskrivningar på anskaffningsvärdet.
Om den sålda eller utrangerade egendomen är bokförd som en del av en
större bokföringsenhet, skall den förvaltande myndigheten göra en
uppskattning av egendomens andel av det bokförda värdet.
Föreskrifterna i 2 och 3 §§ tillämpas vid försäljning av
anläggningstillgångar som har anskaffats med medel som har anvisats
över statsbudgeten.
2 § Vid försäljning av en anläggningstillgång som utgör en del av
myndighetens förräntningspliktiga statskapital skall de medel som
motsvarar tillgångens bokförda värde tillföras vederbörlig
inkomsttitel på statsbudgeten inom inkomsthuvudgruppen Inkomster av
försåld egendom.
Från föreskriften i första stycket undantas försäljning av
anläggningstillgång för vilken gäller att medel motsvarande gjorda
avskrivningar inte skall inlevereras till statsverket.
Överskott eller underskott som uppkommit vid försäljningen (skillnaden
mellan nettoförsäljningsvärde och bokfört värde) skall redovisas i
årsbokslutet enligt föreskrifterna i förordningen (1979:1212) med
föreskrifter om statliga myndigheters bokföring.
I de fall regeringen fastställer årsbokslutet eller på annat sätt tar
ställning till totalt redovisat överskott eller underskott i
myndighetens verksamhet, prövas i anslutning härtill frågan om
disposition av sådant överskott eller täckning av sådant underskott
som nämns i tredje stycket.
I övriga fall skall myndigheten i särskild ordning underställa frågan
regeringens prövning. Detta behöver dock inte ske om det överskott
eller underskott som uppkommit vid försäljningen understiger 100000
kr.
3 § Vid försäljningen av andra anläggningstillgångar än sådana som an
ges i 2 § skall hela det vid försäljningen erhållna beloppet redovisas
som inkomst under vederbörligt anslag om inte annat har föreskrivits.
Försäljningsbeloppen skall redovisas i årsbokslutet enligt
föreskrifterna i förordningen (1979:1212) med föreskrifter om statliga
myndigheters bokföring.
Frågan om dispositionen av de medel som erhållits vid försäljningen
skall av annan myndighet än affärsverk i särskild ordning underställas
regeringens prövning. Detta behöver dock inte ske om
försäljningsbeloppet understiger 20000 kr. eller om regeringen har
föreskrivit annat.
4 § De medel som inflyter vid försäljningen av anläggningstillgångar
som utgör placeringsobjekt för en pensionsfond eller en donationsfond
skall tillföras resp. fond och redovisas enligt de för fonden gällande
föreskrifterna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:46 | Statistiska centralbyråns kungörelse (1982:46)
om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag; | Statistiska centralbyrån förordnar att de underhållsbidrag som avses i
lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall höjas från
och med den 1 mars 1982 med fyra procent för underhållsbidrag till eget
eller annans barn och med sex procent för underhållsbidrag till make,
förutvarande make, fader eller moder.
Höjningarna gäller inte underhållsbidrag till barn, make eller
förutvarande make som har bestämts under december 1981 eller januari
eller februari 1982. Höjningarna gäller inte heller underhållsbidrag
till fader eller moder som har bestämts efter utgången av juni 1979.
Bidrag, vars belopp efter höjningen slutar på öretal, utgår enligt lagen
om ändring av vissa underhållsbidrag med närmast lägre krontal.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:29 | Förordning (1982:29) om avgifter för konsulärt bistånd | 1 § Den avgift som ska betalas enligt 14 § lagen (2003:491)
om konsulärt ekonomiskt bistånd är 600 kronor.
Förordning (2009:1041).
2 § Avgift enligt 1 § ska även betalas för följande tjänster
nämligen
1. överföring till en utlandsmyndighet av pengar från enskilda
eller av banktillgodohavanden eller liknande medel,
2. inväxling av checkar eller sedlar,
3. utbetalning för försäkringsföretags räkning.
Förordning (2011:247).
3 § Beslut om avgift enligt 2 § får inte överklagas.
4 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning
meddelas av Regeringskansliet. Förordning (1997:11).
2003:561
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2003. I fråga
om bistånd som har lämnats enligt lagen (1973:137) om
ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
gäller alltjämt 1 § i sin äldre lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:24 | Förordning (1982:24) om anstånd med att lämna deklaration för
mervärdeskatt | 1 § Den som är redovisningsskyldig för mervärdeskatt kan medges
anstånd med att lämna deklaration för mervärdeskatt.
2 § Fråga om anstånd prövas av länsskattemyndigheten i det län där den
redovisningsskyldige är registrerad enligt 19 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt. Förordning (1986:1375).
3 § Ansökan om anstånd för en viss redovisningsperiod skall ha kommit
in till länsskattemyndigheten senast den dag då deklarationen för
perioden enligt 22 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt senast skall
lämnas. Förordning (1986:1375).
4 § Anstånd får medges den som på grund av sjukdom eller annan
oförvållad omständighet är förhindrad att för en viss
redovisningsperiod lämna deklaration i rätt tid.
5 § Anståndstiden får bestämmas till längst ett år från den dag då
deklarationen för redovisningsperioden enligt 22 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt senast skulle ha lämnats.
6 § Har förutsättningarna för ett medgivet anstånd ändrats innan an
ståndstiden gått ut skall länsskattemyndigheten ompröva frågan om
anståndet. Förordning (1986:1375).
7 § Länsskattemyndighetens beslut får överklagas hos riksskatteverket
genom besvär. Riksskatteverkets beslut får ej överklagas. Förordning
(1986:1375).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1982:11 | Förordning (1982:11)
om uppfinnarkonto | 1 § Med uppfinnarkonto förstås i denna förordning ett sådant särskilt
konto i bank som anges i 2 § första stycket lagen (1982:2) om
uppfinnarkonto.
2 § Insättning på uppfinnarkonto får göras vid ett eller flera
tillfällen med belopp som innehavaren av kontot bestämmer.
3 § Den som gör insättning på uppfinnarkonto skall till banken lämna
uppgift om vilket beskattningsår som insättningen avser.
Banken skall bokföra medel på uppfinnarkonto på sådant sätt att det av
bokföringen framgår hur stort belopp innehavaren har innestående för
varje beskattningsår.
Ett kontonummer som används för ett uppfinnarkonto får inte användas
för något annat konto.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:997 | Förordning (1981:997)
med instruktion för teleanslutningsnämnden | Uppgift
1 § Teleanslutningsnämnden prövar frågor om godkännandeavprivatägda
abonnentutrustningar avsedda att anslutas till det allmänna telenätet, i
de fall ansökningen om godkännande har avslagits av televerkets kontor
för godkännande av sådan utrustning på grund av att utrustningen inte
uppfyller de tekniska krav som televerket har uppställt.
Organisation m.m.
2 § Nämnden består av en ordförande och fyra andra ledamöter.
Ordföranden skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv. Övriga
ledamöter skall ha teleteknisk sakkunskap.
3 § Ordföranden och två andra ledamöter förordnas av regeringen. Övriga
ledamöter förordnas av televerket.
Ledamöterna förordnas för en tid av högst tre år.
4 § Hos nämnden finns en sekreterare som utses av nämnden.
Nämndens kansligöromål fullgörs av televerket.
Ärendenas handläggning
5 § Frågor enligt 1 § tas upp till prövning av nämnden efter besvär över
beslut av chefen för televerkets kontor för godkännande av privatägd
abonnentutrustning.
6 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst två andra ledamöter
är närvarande. Beslut som inte innebär att ett ärende enligt 1 §
slutligt avgörs får dock fattas av ordföranden eller sekreteraren ensam.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas
föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
Ordföranden säger dock sin mening först. Förordning (1986:1073).
7 § Parterna skall lägga fram den utredning som behövs.
Nämnden får skaffa in utredning utöver den som parterna åberopar och i
övrigt inhämta de upplysningar som behövs.
8 § Ärendena avgörs efter föredragning. Om det behövs får dock muntlig
förhandling hållas.
9 § Nämndens beslut får inte överklagas.
10 § I ärenden hos nämnden förs protokoll när ett sammanträde hålls
eller nämnden annars finner att protokoll behövs.
I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få en
avvikande mening antecknad. Förordning (1986:1073).
11 § Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning
meddelas av nämnden.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:991 | Förordning (1981:991) om statsbidrag för redovisningsåret
1980/81 till avgifter till försäkring för tilläggspension för
särskollärare m.fl. | Till huvudmännen för särskolor som enligt kungörelsen (1968:350) an
gående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
får statsbidrag till vissa lönekostnader, skall för redovisningsåret
1980/81 utgå statsbidrag även för utgivna avgifter till försäkring för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Statsbidraget utgör 10 procent av det lönebidrag som huvudmännen
uppbär. Skolöverstyrelsen skall utan rekvisition betala ut
statsbidraget till huvudmännen från förslagsanslaget Bidrag till
driften av särskolor m.m. under femte huvudtiteln.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:978 | Förordning (1981:978) om rikets indelning
i militär- och civilområden m.m.; | 1 § För det militära försvarets verksamhet delas landet in i tre
militärområden. Militärområdenas benämningar, omfattningar och
beteckningar anges i bilaga 1 till denna förordning.
Förordning (1993:538).
2 § Militärområdena indelas i försvarsområden. Försvarsområdenas
benämningar, omfattningar och beteckningar anges i bilaga 1 till denna
förordning. Förordning (1983:480).
3 § Inom landet finns dessutom för marinstridskrafternas
verksamhet marinkommandon, kustartilleriförsvar och
marindistrikt samt för flygstridskrafternas verksamhet
flygkommandon.
Överbefälhavaren bestämmer den geografiska omfattningen av
dessa. Förordning (1993:538).
4 § För verksamheten inom den civila delen av totalförsvaret indelas
riket i fem civilområden. Civilområdenas benämningar, omfattningar och
beteckningar anges i bilaga 2 till denna förordning. Förordning
(1992:456).
5 § Under krig och, i den utsträckning regeringen bestämmer, vid
krigsfara får överbefälhavaren besluta om tillfälliga ändringar i
indelningen i militärområden och försvarsområden. Förordning (1983:480).
Bilaga 1
Militärområdenas och försvarsområdenas benämningar m. m.
Benämning Omfattning Beteckning
Militärområden
Södra militärområdet Jönköpings, Kronobergs, Milo S
Kalmar, Blekinge, Kristian-
stads, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs samt Skaraborgs län
Mellersta militär- Stockholms, Uppsala, Söderman- Milo M
området lands, Östergötlands, Gotlands,
Västmanlands, Värmlands, Örebro,
Kopparbergs och Gävleborgs län
Norra militärområdet Västernorrlands, Jämtlands, Milo N
Västerbottens och Norrbottens
län
Förordning (1993:538).
Bilaga 2
Civilområdenas benämningar m. m.
Benämning Omfattning Beteckning
Södra civilområdet Jönköpings, Kronobergs, Civo S
Kalmar, Blekinge, Kristian-
stads och Malmöhus län
Västra civilområdet Hallands, Göteborgs och Bohus, Civo V
Älvsborgs samt Skaraborgs län
Mellersta civilområdet Stockholms, Uppsala, Söderman- Civo M
lands, Östergötlands, Gotlands,
Västmanlands, Värmlands, Örebro,
Kopparbergs och Gävleborgs län
Nedre Norrlands Västernorrlands och Jämtlands Civo NN
civilområde län
Övre Norrlands Västerbottens och Norrbottens Civo ÖN
civilområde län
Förordning (1993:538).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:977 | Förordning (1981:977) om information genom dagspressannonsering | 1 § Om statliga myndigheter eller andra statliga organ använder
dagspressannonsering för sådan information om rättigheter och
skyldigheter som är avsedd att nå alla medborgare, skall annonseringen
ske i samtliga dagstidningar.
2 § Om informationen endast gäller medborgarna i ett visst område,
skall annonseringen ske i samtliga dagstidningar som har en spridning
av någon betydenhet inom området.
3 § En annons om viss information bör i regel ha samma innehåll och
format i alla berörda tidningar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:956 | Inkassoförordning (1981:956) | 1 § En ansökan enligt inkassolagen (1974:182) om tillstånd att
bedriva inkassoverksamhet eller om medgivande att överlåta
eller upplåta register som avser gäldenärer och som används i
tillståndspliktig inkassoverksamhet görs hos
Finansinspektionen. Förordning (2023:721).
2 § Ansökan om tillstånd att bedriva inkassoverksamhet skall innehålla
uppgift om
1. sökandens namn, personnummer eller organisationsnummer, post
adress och telefonnummer samt verksamhetens besöksadress,
2. huruvida verksamheten avser indrivning av fordringar för annans
räkning eller fordringar som övertagits för indrivning,
3. de kravrutiner som skall tillämpas i verksamheten,
4. hur de klientmedel som inflyter i verksamheten skall förvaltas och
redovisas.
3 § Ansökan om medgivande att överlåta eller upplåta register som
avser gäldenärer och som används i tillståndspliktig inkassoverksamhet
skall innehålla uppgift om
1. sökandens namn, personummer eller organisationsnummer, post
adress och telefonnummer,
2. registrets omfattning och innehåll,
3. till vem överlåtelse eller upplåtelse skall ske,
4. ändamålet med överlåtelsen eller upplåtelsen.
4 § Om ansökan är ofullständig ska Finansinspektionen
förelägga sökanden att komplettera den inom en viss tid.
Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ärendet kan
komma att avgöras även om någon komplettering inte görs.
Förordning (2023:721).
4 a § I ett ärende om tillstånd att bedriva inkassoverksamhet
ska ett beslut meddelas inom sex månader efter det att en
fullständig ansökan kom in till Finansinspektionen. Om det är
nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får
handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst
tre månader. Sökanden ska informeras om skälen för att
handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen
har gått ut.
I 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden
finns det bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas
till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om
innehållet i ett sådant bevis.
Ett beslut om att förlänga handläggningstiden får inte
överklagas. Förordning (2023:721).
5 § När beslut enligt 3, 10 a eller 15 § inkassolagen (1974:182)
expedieras, skall avskrift av beslutet överlämnas till
justitiekanslern.
6 § Finansinspektionen får meddela föreskrifter om
1. god inkassosed enligt 4 § inkassolagen (1974:182), och
2. verkställigheten av inkassolagen. Förordning (2023:721).
Övergångsbestämmelser
2010:292
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2010.
2. Bestämmelserna tillämpas inte på ärenden som har kommit in
till Datainspektionen före ikraftträdandet men ännu inte har
avgjorts.
2023:721
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.
2. För en ansökan om tillstånd som har gjorts hos
Integritetsskyddsmyndigheten före ikraftträdandet men som ännu
inte har avgjorts räknas tidsfristen enligt 4 a § från den dag
då ansökan kom in till den myndigheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:772 | Riksrevisionsverkets cirkulär (1981:772)
angående allmänna leveransbestämmelser; | Riksrevisionsverket rekommenderar härmed till användning de allmänna
bestämmelserna av år 1981 för leverans av gods (utan montage) till den
offentliga sektorn (ALOS 81). Bestämmelserna har utarbetats efter samråd
mellan riksrevisionsverket, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund och Sveriges
Grossistförbund. De ersätter de tidigare rekommenderade allmänna
leveransbestämmelserna för varor av beställningskaraktär (SIG 60) och
för standardvaror (Standard 61).
De nya bestämmelserna kan rekvireras från Liber förlag, 16289 Stockholm.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:766 | Förordning (1981:766)
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och
Nordirland beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva | 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva som
Sverige samt Storbritannien och Nordirland undertecknade den 8 oktober
1980 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilagan
till denna förordning.
2 § Skattskyldig som på grund av detta avtal önskar erhålla
skattelindring kan enligt 2 § kungörelsen (1967:721) om förfarandet
rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning
skriftligen ansöka om detta hos kammarkollegiet. Sådan ansökan bör inges
inom sex år från tidpunkten för händelsen som föranledde skattskyldighet
eller inom ett år från den sista dagen då skatt för vilken avräkning
medges förfaller till betalning, om sistnämnda tidpunkt inträffar senare
(jfr art. 13 i avtalet).
3 § Anstånd enligt 3 § nämnda kungörelse får medges med erläggande av
det lägsta av följande belopp, nämligen antingen den skatt som erlagts
eller kan antas komma att erläggas i Storbritannien och Nordirland för
egendom som enligt avtalet får beskattas där, eller den del av den
svenska skatten som vid en proportionell fördelning belöper på samma
egendom. I fall som avses i artikel 12 punkt 4 i avtalet får dock
anstånd inte medges med högre belopp än som återstår efter avräkning av
den skatt som där anges.
4 § Om en person anser att åtgärd vidtagits som för honom medfört eller
kommer att medföra en mot bestämmelserna i avtalet stridande
beskattning, får han göra framställning om rättelse enligt artikel 14
punkt 1 i avtalet. Sådan framställning skall göras hos regeringen och
bör ges in inom tidrymd som anges i 2 §.
Övergångsbestämmelser
1989:677
1. Denna förordning träder i kraft den 14 juli 1989.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1981:766) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och
Nordirland beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva.
3. I fall då större skattelättnad skulle ha medgivits enligt bestämmelse
i avtalet innan avtalet ändrades genom det den 21 december 1987
undertecknade protokollet, skall sådan bestämmelse i den upphävda
förordningen tillämpas beträffande skattskyldighet som uppkommit före
ikraftträdandet av lagen (1988:593) om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige samt Storbritannien och Nordirland beträffande skatter på
kvarlåtenskap, arv och gåva.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:749 | Förordning (1981:749)
om överenskommelse mellan Sverige och Tyska Demokratiska
Republiken
angående ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag | Regeringen föreskriver att den överenskommelse, som har intagits som
bilaga till denna förordning, skall lända till efterrättelse.
Övergångsbestämmelser
1990:1458
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1986:1026) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken
samt förordningen (1981:749) om överenskommelse mellan Sverige och Tyska
Demokratiska Republiken angående ömsesidig skattebefrielse för
luftfartsföretag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990. Den
upphävda lagen och den upphävda förordningen skall dock fortfarande
tillämpas
a) i fråga om skatter på inkomst, som tas ut på inkomst som förvärvas
före den 1 januari 1991 och
b) i fråga om svensk förmögenhetsskatt, på skatt som påförs vid 1991
eller tidigare års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:731 | Förordning (1981:731) om uppräkning av vissa statliga tjänstepensioner från och med den 1 juli 1981 | 1 § Denna förordning gäller normalbelopp av egen- eller familjepension
enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) - SPR -
eller föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelat före utfärdandet av SPR.
2 § Om beräknat helt normalbelopp av pension för juli månad år 1981
understeg 3626 kronor för egenpension och 1813 kronor för
familjepension höjs normalbeloppet, om inte annat följer av andra
stycket, med 65 kronor, dock högst till 3626 kronor respektive 1813
kronor.
Vid tillämpningen av första stycket i fråga om pension som är avkortad
minskas samtliga belopp som anges där i samma grad. I fråga om
förtidspension eller familjepension efter den, som vid sin död uppbar
förtidspension, minskas ifrågavarande belopp även i samma grad som
normalbeloppet har minskats enligt 12 § 1 mom. sjätte stycket SPR. För
tid, under vilken årlig ersättning har minskats med 10 procent,
minskas beloppen även i förhållande till detta.
Övergångsbestämmelser
2023:18
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2023.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för rätt
till tjänstepension som har uppkommit före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:717 | Förordning (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol | 1 § Statlig garanti enligt denna förordning kan beviljas, om
den verksamhet som avses bli främjad genom garantin är av
väsentlig betydelse för den långsiktiga svenska försörjningen
med olja, naturgas eller kol. Förordning (1997:1016).
2 § Garanti lämnas för lån som tas upp av
1. svenska eller utländska företag för investeringar i utvinning,
transport eller lagring av olja, naturgas eller kol,
2. svenska företag för förvärv av intresseandelar i gjorda fyndigheter
av olja, naturgas eller kol,
3. svenska företag för förvärv av aktier i bolag som har till
huvudsaklig verksamhet att utvinna olja, naturgas eller kol.
3 § Garanti kan lämnas även som säkerhet för svenska företags
1. ekonomiska åtaganden i samband med prospektering eller utvinning av
olja, naturgas eller kol utom riket,
2. betalningsförpliktelser i samband med leveranser av olja, naturgas
eller kol inom ramen för långsiktiga leveransavtal.
4 § Frågor om garantier prövas av Riksgäldskontoret eller den
myndighet som kontoret bestämmer. Närmare bestämmelser om
garantier finns i förordningen (2011:211) om utlåning och
garantier. Förordning (2011:214).
5 § Har upphävts genom förordning (1997:1016).
6 § Har upphävts genom förordning (1997:1016).
7 § Har upphävts genom förordning (1997:1016).
8 § Har upphävts genom förordning (1997:1016).
9 § Har upphävts genom förordning (1997:1016).
Övergångsbestämmelser
1985:1008
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1986. I fråga om lån där
beslut om garanti meddelats före ikraftträdandet gäller 6 § i sin äldre
lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:675 | Förordning (1981:675)
med föreskrifter om behörighet till och tillsättande av
vissa tjänster vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning | 1 § Tjänst som professor eller laborator vid socialstyrelsens
läkemedelsavdelning tillsätts av regeringen efter förslag av
socialstyrelsen.
2 § Behörig till tjänst som professor eller laborator är den som kan
styrka att han har dels vetenskaplig skicklighet och beprövad
erfarenhet i ämne inom tjänstens verksamhetsområde, dels skicklighet
att meddela undervisning i sådant ämne.
Utöver vad som sägs i första stycket skall den som erhåller tjänst som
1. professor vid farmakoterapevtiska enheten vara behörig till tjänst
som överläkare vid avdelning för klinisk farmakologi eller vid
medicinsk klinik,
2. professor vid forsknings- och utvecklingssektionen vara behörig
till tjänst som överläkare vid avdelning för klinisk farmakologi.
3 § Innan socialstyrelsen avger förslag om tillsättande av en tjänst
som professor eller laborator skall styrelsen inhämta yttranden från
minst tre sakkunniga som styrelsen utser efter samråd med
1. farmacevtiska fakultetskollegiet vid universitetet i Uppsala i
fråga om tjänst vid farmacevtiska enheten och
2. medicinska fakultetskollegiet vid universitetet i Uppsala i fråga
om tjänst vid forsknings
och utvecklingssektionen, farmakologiska eller farmakoterapevtiska
enheten.
4 § De sakkunniga skall med kortfattad motivering ange skickligheten
hos de sökande som de anser i första hand bör komma i fråga till
tjänsten samt ordningen mellan dem. Detta sker i skriftligt utlåtande,
om socialstyrelsen inte beslutar annat.
5 § Socialstyrelsen får även införskaffa annan utredning än som avses
i 4 §.
6 § Socialstyrelsen skall föreslå den sökande som styrelsen anser bör
främst komma i fråga. Om särskilda skäl föreligger får styrelsen i
sitt förslag ange högst två sökande som därefter bör komma i fråga
samt ordningen mellan dem.
Socialstyrelsen skall när den upprättar sitt förslag ta hänsyn även
till de sökandes praktiska erfarenheter av läkemedelskontroll inom den
enhets arbetsområde som tjänsten avser samt, vad gäller tjänst som
professor vid farmakoterapevtiska enheten, väl vitsordad tjänstgöring
vid avdelning för klinisk farmakologi eller vid medicinsk klinik och
till vetenskapligt forsk
ningsarbete inom ämnet farmakologi eller invärtes medicin.
Socialstyrelsens förslag skall innehålla de skäl som har bestämt
utgången. Har endast en sökande anmält sig och föreslår styrelsen att
han skall få tjänsten, får dock skälen utelämnas helt eller delvis.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:673 | Förordning (1981:673)
med vissa bestämmelser för statlig myndighets affärsdrivande
verksamhet i utlandet | 1 § Denna förordning är tillämplig på de statliga myndigheter som anges
i bilaga till förordningen.
2 § Myndigheten bör inom sitt verksamhetsområde uppmärksamma och ta till
vara möjligheterna att inom eller utom riket för utländsk marknad
marknadsföra sådana tjänster som myndigheten inte är förhindrad att
tillhandahålla.
Myndigheten får sluta avtal med svensk eller utländsk kund angående
utförande av tjänster som avses i första stycket. Sådana avtal bör
slutas på affärsmässiga villkor. I samband därmed får myndigheten göra
den upphandling som behövs.
3 § Myndigheten skall underrätta utrikesdepartementet eller svensk
beskickningschef i land där myndigheten utför uppdrag, om fråga
uppkommer som kan vara av betydelse för Sveriges förhållande till annan
stat eller till mellanfolklig organisation.
4 § Om myndigheten utför affärsmässig verksamhet utom riket får för
sådan verksamhet bruklig försäkring tecknas.
5 § En myndighet som till följd av avtal som avses i 2 § utför uppdrag
utom riket får besluta att tjänsteman hos myndigheten i och för
uppdraget skall vara stationerad på ort utom riket.
Bilaga
Myndigheter på vilka förordningen med vissa bestämmelser för
statlig myndighets affärsdrivande verksamhet i utlandet är tillämplig
rikspolisstyrelsen
fortifikationsförvaltningen
kustbevakningen
statens räddningsverk
överstyrelsen för civil beredskap
flygtekniska försöksanstalten
statens bakteriologiska laboratorium
statens hundskola
läkemedelsverket
postverket
televerket
statens järnvägar
vägverket
statens väg- och trafikinstitut
trafiksäkerhetsverket
sjöfartsverket
luftfartsverket
statens geotekniska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
generaltullstyrelsen
byggnadsstyrelsen
riksskatteverket
Sveriges lantbruksuniversitet
skogsstyrelsen
fiskeriverket
plan- och bostadsverket
statens institut för byggnadsforskning
statens råd för byggnadsforskning
statens lantmäteriverk
centralnämnden för fastighetsdata
statens industriverk
Sveriges geologiska undersökning
statens vattenfallsverk
statens provningsanstalt
patent- och registreringsverket
domänverket
statskontoret
riksrevisionsverket
statistiska centralbyrån
statens institut för personalutveckling
Förordning (1990:516).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:666 | Förordning (1981:666) om statligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall | 1 § Statligt stöd kan lämnas enligt denna förordning för kredit som
till fast ränta beviljas av Sveriges Investeringsbank Aktiebolag för
att finansiera svenskt företags försäljning inom landet, om
konkurrerande utländskt företag på grund av utländskt kreditstöd
erbjuder särskilt förmånliga kreditvillkor och det kan antas att
stödet behövs för att försäljningen skall komma till stånd.
Statligt stöd lämnas endast om särskilda skäl föranleder det.
Statligt stöd lämnas inte, om räntestöd eller kontantstöd kan lämnas
enligt förordningen (1986:553) om statligt stöd till
fartygsfinansiering. Förordning (1986:667).
2 § Stöd lämnas med högst tre procentenheter av den ränta som Sveriges
Investeringsbank Aktiebolag betingar sig. Stöd lämnas endast för den
ränta som överstiger den räntenivå som Sverige har åtagit sig att
tillämpa i fråga om exportkreditfinansiering med statligt stöd ökad
med två procentenheter.
3 § Statligt stöd kan lämnas vid försäljning av vara eller tjänst, om
1. försäljningen är av väsentlig betydelse för företaget,
2. kontraktsbeloppet är minst 500000 kronor och vid kontraktsbelopp
under 50 miljoner kronor utgör lägst 10 procent av företagets
årsomsättning,
3. varan eller tjänsten har hög teknisk nivå,
4. det konkurrerande utländska företagets krediterbjudande lämnas i
svenska kronor,
5. försäljningen i övrigt svarar mot de krav som ställs i fråga om
statsstödd exportkredit enligt förordningen (1981:665) om
exportkreditfinansiering med statligt stöd.
4 § Frågor om stöd prövas av regeringen.
5 § Ansökan om stöd vid kredit som avses i 1 § görs hos Sveriges
Investeringsbank Aktiebolag, som med eget yttrande överlämnar
handlingarna i ärendet till regeringen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1981:665 | Förordning (1981:665) om exportkreditfinansiering med
statligt stöd | 1 § Exportkredit med statligt stöd kan lämnas enligt denna förordning
för att finansiera svenskt företags exportförsäljning, om det kan antas
att konkurrerande utländskt företag på grund av utländskt kreditstöd kan
erbjuda särskilt förmånliga kreditvillkor och att stödet behövs för att
försäljningen skall komma till stånd. Sådan kredit får dock inte lämnas
i kombination med en gåva (kombinationskredit) enligt förordningen
(1984:1132) om krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter) om
räntan eller övriga villkor för exportkrediten innebär att det enligt
AB Svensk Exportkredits bedömning är fråga om en statlig subvention.
Krediten lämnas i svenska kronor eller i utländsk valuta till fast
ränta. Förordning (1987:974).
2 § Exportkredit med statligt stöd får lämnas vid försäljning
av varor eller tjänster om
1. krediten har en löptid av minst två år, och
2. försäljningen med avseende på varuslag eller tjänstens
beskaffenhet samt kredittid och övriga villkor är sådan att
exportkredit kan lämnas enligt förordningen (1990:113) om
exportkreditgaranti. Förordning (2002:675).
3 § Vid försäljning av råvaror eller konsumtionsvaror får
exportkredit med statligt stöd lämnas endast om särskilda skäl
föranleder det. Förordning (1994:252).
4 § Villkoren för exportkredit med statligt stöd skall stå i
överensstämmelse med inom EU antagna riktlinjer för statsstödda
exportkrediter. Förordning (2002:675).
5 § Frågor om exportkredit med statligt stöd prövas av
Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Ansökan om sådan kredit ges
in till Aktiebolaget Svensk Exportkredit eller
Exportkreditnämnden.
Frågor om stöd i samband med underskridande av de räntenivåer
som anges i de riktlinjer som avses i 4 § prövas dock av
regeringen. Stöd lämnas i sådant fall endast om särskilda skäl
föreligger. Förordning (2002:675).
6 § Aktiebolaget Svensk Exportkredit kan på begäran utfästa
sig att lämna kredit med statligt stöd. Förordning (2002:675).
7 § För lämnad exportkredit med statligt stöd kan Aktiebolaget
Svensk Exportkredit ta ut ersättning om det finns särskilda
skäl. Förordning (2002:675).
Övergångsbestämmelser
1983:1096
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser
tillämpas dock i fråga om ansökningar som har gjorts före den 22
december 1983.
1984:126
Denna förordning träder i kraft den 15 april 1984 och gäller i fråga om
krediterbjudanden som lämnas efter ikraftträdandet.
1989:826
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre föreskrifter
tillämpas dock om kreditgaranti har beviljats enligt förordningen
(1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering eller motsvarande
äldre bestämmelser.
1994:1410
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. De nya
bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 9
juni 1994.
2002:675
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2002. Äldre
bestämmelser tillämpas dock i fråga om ansökningar som har
kommit in före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
Subsets and Splits