original
stringlengths 12
405
| corrupted
stringlengths 11
404
|
|---|---|
I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland.
|
I övriga Finland talar det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland.
|
Regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter talas fortfarande, även i mindre utsträckning mer särpräglade dialekter.
|
Regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter talar fortfarande, även i mindre utsträckning mer särpräglade dialekter.
|
Enligt de flesta vedertagna kriterier för ömsesidig begriplighet kan de fastlandsskandinaviska språken betraktas som dialekter av samma språk.
|
Enligt de flesta vedertagna kriterier för ömsesidig begriplighet kan de fastlandsskandinaviska språken betraktar som dialekter av samma språk.
|
Danska, norska och svenska beskrivs ur ett lingvistiskt perspektiv därför främst som ett dialektkontinuum, en grupp närbesläktade dialekter av skandinaviska.
|
Danska, norska och svenska beskriver ur ett lingvistiskt perspektiv därför främst som ett dialektkontinuum, en grupp närbesläktade dialekter av skandinaviska.
|
I Finland talas svenska som modersmål av en minoritet som 2011 omfattade 291 000 talare, vilket motsvarar cirka 5,3 procent av den totala befolkningen.
|
I Finland talar svenska som modersmål av en minoritet som 2011 omfattade 291 000 talare, vilket motsvarar cirka 5,3 procent av den totala befolkningen.
|
Svenska förstås eller talas i någon grad även av de flesta finskspråkiga finländare.
|
Svenska förstår eller talas i någon grad även av de flesta finskspråkiga finländare.
|
Av dem uppges en tredjedel ha varit svenskspråkiga, vilket kan jämföras med cirka sex procent svenskspråkiga av den sammanlagda finländska befolkningen under samma period.
|
Av dem uppgiver en tredjedel ha varit svenskspråkiga, vilket kan jämföras med cirka sex procent svenskspråkiga av den sammanlagda finländska befolkningen under samma period.
|
Även om SAOL ofta betraktas som normerande, så är dess funktion främst att beskriva den samtida språkanvändningen.
|
Även om SAOL ofta betraktar som normerande, så är dess funktion främst att beskriva den samtida språkanvändningen.
|
I Finland regleras svenskan av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken som har officiell status som språkmyndighet.
|
I Finland reglerar svenskan av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken som har officiell status som språkmyndighet.
|
På grund av det begränsade antalet tecken användes många runor för en rad olika fonem.
|
På grund av det begränsade antalet tecken använder många runor för en rad olika fonem.
|
Exempelvis användes runan som betecknade vokalen u också för att skriva o, ø och y, och runan för i användes även för att skriva e.
|
Exempelvis använder runan som betecknade vokalen u också för att skriva o, ø och y, och runan för i användes även för att skriva e.
|
För att förtydliga runorna utvecklades senare ett system med så kallade stungna runor, där flera runor även fanns i en stungen variant (med en prick i), för att minska antalet fonem per runa och därmed underlätta tolkandet av runorna.
|
För att förtydliga runorna utvecklade senare ett system med så kallade stungna runor, där flera runor även fanns i en stungen variant (med en prick i), för att minska antalet fonem per runa och därmed underlätta tolkandet av runorna.
|
Många ord med anknytning till sjöfart lånades också in från nederländskan.
|
Många ord med anknytning till sjöfart lånade också in från nederländskan.
|
Det lågtyska inflytandet underlättades avsevärt genom att detta språk redan innan stod de nordiska tungomålen nära på grund av deras gemensamma germanska ursprung och frånvaron av högtysk ljudskridning.
|
Det lågtyska inflytandet underlättade avsevärt genom att detta språk redan innan stod de nordiska tungomålen nära på grund av deras gemensamma germanska ursprung och frånvaron av högtysk ljudskridning.
|
De gamla böjningarna användes dock i viss utsträckning i högtidlig prosa ända fram till 1600-talet och i vissa genuina dialekter finns dessa fortfarande kvar.
|
De gamla böjningarna använder dock i viss utsträckning i högtidlig prosa ända fram till 1600-talet och i vissa genuina dialekter finns dessa fortfarande kvar.
|
Gustav Vasas bibel anses i allmänhet vara en mycket rimlig kompromiss mellan gammalt och nytt språk.
|
Gustav Vasas bibel anser i allmänhet vara en mycket rimlig kompromiss mellan gammalt och nytt språk.
|
ord som möbel, balkong, garderob, salong, parfym, mustasch, kastrull, balett och pjäs lånas in.
|
ord som möbel, balkong, garderob, salong, parfym, mustasch, kastrull, balett och pjäs lånar in.
|
Tager skrivs tar, ikläda sig skrivs klä sig i.
|
Tager skriver tar, ikläda sig skrivs klä sig i.
|
, används i många varianter påverkade av invandrarspråk som arabiska, kurdiska och persiska.
|
, använder i många varianter påverkade av invandrarspråk som arabiska, kurdiska och persiska.
|
Till skillnad från i dialekter i Mellansverige, Norrland och Finland assimileras inte heller /r/ med supradentala konsonanter i de södra dialekterna.
|
Till skillnad från i dialekter i Mellansverige, Norrland och Finland assimilerar inte heller /r/ med supradentala konsonanter i de södra dialekterna.
|
/kɑrta/ uttalas alltså således [kaɑʁta].
|
/kɑrta/ uttalar alltså således [kaɑʁta].
|
Några hundra par tvåstaviga ord skiljs enbart genom användningen av antingen akut (accent 1) eller grav accent (accent 2).
|
Några hundra par tvåstaviga ord skiljer enbart genom användningen av antingen akut (accent 1) eller grav accent (accent 2).
|
På svenska används normalt en lätt fallande tonhöjd för vardagligt konstaterande eller beskrivande yttranden ("
|
På svenska använder normalt en lätt fallande tonhöjd för vardagligt konstaterande eller beskrivande yttranden ("
|
De fristående artiklarna tillämpas för att göra emellanåt rätt komplexa och subtila betydelseskillnader i bestämdhet.
|
De fristående artiklarna tillämpar för att göra emellanåt rätt komplexa och subtila betydelseskillnader i bestämdhet.
|
Pronomen böjs förutom i nominativ och genitiv i en objektsform som härstammar från den gamla dativböjningen.
|
Pronomen böjer förutom i nominativ och genitiv i en objektsform som härstammar från den gamla dativböjningen.
|
Verb böjs enligt tempus och i viss mån modus.
|
Verb böjer enligt tempus och i viss mån modus.
|
Prepositionsuttryck placeras i ordningen rum-sätt-tid, som i engelskan, och adjektiv står alltid före det ord de bestämmer.
|
Prepositionsuttryck placerar i ordningen rum-sätt-tid, som i engelskan, och adjektiv står alltid före det ord de bestämmer.
|
Dessa bokstäver skapades på 1500-talet som utvecklingar av att skriva bokstavsparen ao, ae och oe ovanpå varandra.
|
Dessa bokstäver skapade på 1500-talet som utvecklingar av att skriva bokstavsparen ao, ae och oe ovanpå varandra.
|
Alla dessa tecken räknas som svenska bokstäver, snarare än som bokstäver med diakritiska tecken ovanför, som i t.ex. tyska alfabetet.
|
Alla dessa tecken räknar som svenska bokstäver, snarare än som bokstäver med diakritiska tecken ovanför, som i t.ex. tyska alfabetet.
|
Bokstaven à används för att beteckna enhetskostnad, och är ett lån från franskan.
|
Bokstaven à använder för att beteckna enhetskostnad, och är ett lån från franskan.
|
Den tyska bokstaven ü behandlas som en variant av y och återges ibland i utländska namn.
|
Den tyska bokstaven ü behandlar som en variant av y och återges ibland i utländska namn.
|
Dieresis används i vissa undantag, till exempel i namnet "
|
Dieresis använder i vissa undantag, till exempel i namnet "
|
I den svenska ortografin används kolon på samma sätt som i exempelvis engelskan, men med några undantag.
|
I den svenska ortografin använder kolon på samma sätt som i exempelvis engelskan, men med några undantag.
|
Filmen producerades
|
Filmen producerade
|
Filmen tilldelades utmärkelser som Teddy Award vid Berlins filmfestival och bästa film vid Guldbaggegalan.
|
Filmen tilldelade utmärkelser som Teddy Award vid Berlins filmfestival och bästa film vid Guldbaggegalan.
|
Snart bildas en stor grupp elever utanför toaletten, som alla vill veta vilken kille Elin är med därinne.
|
Snart bildar en stor grupp elever utanför toaletten, som alla vill veta vilken kille Elin är med därinne.
|
" Moodysson förklarade varför han ville göra en film om två kära tonårstjejer: Filmen producerades av Memfis Film i samproduktion med Film i Väst, det danska produktionsbolaget
|
" Moodysson förklarade varför han ville göra en film om två kära tonårstjejer: Filmen producerade av Memfis Film i samproduktion med Film i Väst, det danska produktionsbolaget
|
Dahlström (vid tiden för inspelningen 14 år) tilldelades rollen som Elin Olsson, sedan Moodysson hade sett hennes prestation som rollfiguren Fanny i filmen Sanning eller konsekvens (1997).
|
Dahlström (vid tiden för inspelningen 14 år) tilldelade rollen som Elin Olsson, sedan Moodysson hade sett hennes prestation som rollfiguren Fanny i filmen Sanning eller konsekvens (1997).
|
Rebecka Liljeberg (17 år) tilldelades rollen som Agnes Ahlberg, sedan Moodysson hade sett hennes prestation i kortfilmen Närkontakt (1997).
|
Rebecka Liljeberg (17 år) tilldelade rollen som Agnes Ahlberg, sedan Moodysson hade sett hennes prestation i kortfilmen Närkontakt (1997).
|
Mathias Rust (17 år) tilldelades rollen som Elins pojkvän Johan Hult.
|
Mathias Rust (17 år) tilldelade rollen som Elins pojkvän Johan Hult.
|
tilldelades rollen som Jessicas pojkvän Markus.
|
tilldelade rollen som Jessicas pojkvän Markus.
|
" Josefine Nyberg (14 år) tilldelades rollen som Agnes kompis Viktoria, och betraktade filmens produktion som en häftig upplevelse.
|
" Josefine Nyberg (14 år) tilldelade rollen som Agnes kompis Viktoria, och betraktade filmens produktion som en häftig upplevelse.
|
Ralph Carlsson tilldelades rollen som Agnes pappa Olof.
|
Ralph Carlsson tilldelade rollen som Agnes pappa Olof.
|
Agnes sovrum designades av Moodysson själv i samarbete med Lina Strand, där Moodysson hängde upp sina egna affischer och även sina egna barns teckningar på sovrummets väggar.
|
Agnes sovrum designade av Moodysson själv i samarbete med Lina Strand, där Moodysson hängde upp sina egna affischer och även sina egna barns teckningar på sovrummets väggar.
|
Delar av iscensättningen utvecklades tillsammans mellan filmskaparna och de unga skådespelarna.
|
Delar av iscensättningen utvecklade tillsammans mellan filmskaparna och de unga skådespelarna.
|
Under inomhusscenerna placerades oftast kameran på en tripod på sidan av rummet i syfte att ge de unga skådespelarna mer utrymme och frihet i sina prestationer, då Moodysson ville upprätthålla flexibilitet och rörlighet på inspelningsplatsen.
|
Under inomhusscenerna placerade oftast kameran på en tripod på sidan av rummet i syfte att ge de unga skådespelarna mer utrymme och frihet i sina prestationer, då Moodysson ville upprätthålla flexibilitet och rörlighet på inspelningsplatsen.
|
Scenen där Elin och Jessica stylar sig framför en hiss-spegel spelades in i Klockans vård- och omsorgsboende i Kronogården, vilket vid tiden för inspelningen var en av få hissar i staden med automatiska hissdörrar.
|
Scenen där Elin och Jessica stylar sig framför en hiss-spegel spelade in i Klockans vård- och omsorgsboende i Kronogården, vilket vid tiden för inspelningen var en av få hissar i staden med automatiska hissdörrar.
|
Broscenen spelades in på en gång- och cykelbro över E45, mellan Sylte och Lextorp.
|
Broscenen spelade in på en gång- och cykelbro över E45, mellan Sylte och Lextorp.
|
Filmens premiär bevakades flitigt av olika nyhetsmedier såsom Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska
|
Filmens premiär bevakade flitigt av olika nyhetsmedier såsom Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska
|
I mars 2017 restaurerades filmen digitalt av Svenska Filminstitutet för visning på bland annat Cinemateket, video on demand och videostreamingtjänster.
|
I mars 2017 restaurerar filmen digitalt av Svenska Filminstitutet för visning på bland annat Cinemateket, video on demand och videostreamingtjänster.
|
I samband med filmens lansering i Norge och Danmark lanserades där samtidigt
|
I samband med filmens lansering i Norge och Danmark lanserade där samtidigt
|
En ospecificerad del av vinsten från filmen tilldelades till var och en av de minderåriga skådespelarna.
|
En ospecificerad del av vinsten från filmen tilldelade till var och en av de minderåriga skådespelarna.
|
Åmål tilldelades ett flertal utmärkelser och nomineringar från filmfestivaler och filmgalor världen över.
|
Åmål tilldelade ett flertal utmärkelser och nomineringar från filmfestivaler och filmgalor världen över.
|
Bland annat tilldelades filmen
|
Bland annat tilldelade filmen
|
Att ungdomarna i filmen fortfarande står med en fot kvar i barndomen märks på flera sätt.
|
Att ungdomarna i filmen fortfarande står med en fot kvar i barndomen märker på flera sätt.
|
Under Fucking Åmål-veckan i oktober 2018 firades filmens 20-årsjubileum genom en konsert, en visning av filmen och ett panelsamtal med skådespelaren
|
Under Fucking Åmål-veckan i oktober 2018 firade filmens 20-årsjubileum genom en konsert, en visning av filmen och ett panelsamtal med skådespelaren
|
Norrland definieras idag ofta som fem län, med total yta 261 292 km², eller landyta 240 502 km², vilket utgör 59,1 procent av Sveriges landyta.
|
Norrland definierar idag ofta som fem län, med total yta 261 292 km², eller landyta 240 502 km², vilket utgör 59,1 procent av Sveriges landyta.
|
I Norrland talas sedan lång tid tillbaka även minoritetsspråken samiska och meänkieli.
|
I Norrland talar sedan lång tid tillbaka även minoritetsspråken samiska och meänkieli.
|
I ungefär samma region utvecklades medeltidens Stor-Hälsingland, vilket blev grunden till det som senare kallades för Norrland.
|
I ungefär samma region utvecklade medeltidens Stor-Hälsingland, vilket blev grunden till det som senare kallades för Norrland.
|
När bonderiksdagsmännen till 1567 års riksdag räknas upp i en längd används huvudrubriken”
|
När bonderiksdagsmännen till 1567 års riksdag räknas upp i en längd använder huvudrubriken”
|
Norrlandsbegreppet används idag till exempel i statistik, i organisationers regionindelning och i väderprognoser, och avser då vanligen de fem Norrlandslänen.
|
Norrlandsbegreppet använder idag till exempel i statistik, i organisationers regionindelning och i väderprognoser, och avser då vanligen de fem Norrlandslänen.
|
Förutom definitionen av Norrland baserat på läns- eller landskapsgränser betraktas ibland den biologiska Norrlandsgränsen (Limes Norrlandicus, klimat- och växtgeografisk gräns mellan södra och norra barrskogsregionen) som gräns mellan Norrland och Svealand.
|
Förutom definitionen av Norrland baserat på läns- eller landskapsgränser betraktar ibland den biologiska Norrlandsgränsen (Limes Norrlandicus, klimat- och växtgeografisk gräns mellan södra och norra barrskogsregionen) som gräns mellan Norrland och Svealand.
|
Norrlands inland definieras antingen klimatmässigt (ekoregion) eller meteorologiskt (enligt SMHI).
|
Norrlands inland definierar antingen klimatmässigt (ekoregion) eller meteorologiskt (enligt SMHI).
|
Större delen av Norrlands yta upptas istället av morän, som möjliggör mindre diversifierad odling än södra Sverige.
|
Större delen av Norrlands yta upptager istället av morän, som möjliggör mindre diversifierad odling än södra Sverige.
|
Under 2000-talets första decennium hittades emellertid flera mycket gamla boplatser eller lägerplatser med renben i Norrbottens län.
|
Under 2000-talets första decennium hittade emellertid flera mycket gamla boplatser eller lägerplatser med renben i Norrbottens län.
|
Fångstgropar associeras främst till älgjakt.
|
Fångstgropar associerar främst till älgjakt.
|
Kulturen förmodas ha levt på fiske och jakt av vikaresäl, och kan tidvis ha varit bofast.
|
Kulturen förmodar ha levt på fiske och jakt av vikaresäl, och kan tidvis ha varit bofast.
|
De anses därför vara synliga spår av förbindelser mellan syd och nord under den aktuella perioden.
|
De anser därför vara synliga spår av förbindelser mellan syd och nord under den aktuella perioden.
|
Spår av odling och bebyggelse saknas hittills i Gästrikland under bronsålder och förromersk järnålder, men kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.
|
Spår av odling och bebyggelse saknar hittills i Gästrikland under bronsålder och förromersk järnålder, men kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.
|
Redan vid järnålderns inledning kunde järn av hög kvalitet framställas i området genom att man kombinerade flera olika metaller i olika temperaturer med avancerad sandwichteknik.
|
Redan vid järnålderns inledning kunde järn av hög kvalitet framställer i området genom att man kombinerade flera olika metaller i olika temperaturer med avancerad sandwichteknik.
|
Ett samiskt urspråk utvecklades under perioden, förmodligen ur ett samisk-finskt urspråk, som i sin tur härrör från ett finsk-ugriskt urspråk.
|
Ett samiskt urspråk utvecklade under perioden, förmodligen ur ett samisk-finskt urspråk, som i sin tur härrör från ett finsk-ugriskt urspråk.
|
I norra Norrlands arkipelag (norr om dagens Nordmaling, inklusive Norrbottens skärgård) utgörs en stor del av fornlämningarna från järnåldern av så kallade nykuströsen (järnåldersrösen) och tomtningar.
|
I norra Norrlands arkipelag (norr om dagens Nordmaling, inklusive Norrbottens skärgård) utgör en stor del av fornlämningarna från järnåldern av så kallade nykuströsen (järnåldersrösen) och tomtningar.
|
Tomtningar anses vara grunder till enkla hyddor som använts i samband med jakt och fiske i yttersta havsbandet.
|
Tomtningar anser vara grunder till enkla hyddor som använts i samband med jakt och fiske i yttersta havsbandet.
|
De betraktas idag ofta som föregångare till birkarlarna.
|
De betraktar idag ofta som föregångare till birkarlarna.
|
I norra Sverige beräknas medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader.
|
I norra Sverige beräknar medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader.
|
Begravningsplatsen tolkas som en tidig gårdskyrkogård, sannolikt tillhörande en gårdskyrka uppförd på privat initiativ.
|
Begravningsplatsen tolkar som en tidig gårdskyrkogård, sannolikt tillhörande en gårdskyrka uppförd på privat initiativ.
|
Härjedalens och Jämtlands kristnande inleddes efter Slaget vid Stiklestad 1030 och var enligt Frösöstenen slutförd när den restes 1050.
|
Härjedalens och Jämtlands kristnande inledde efter Slaget vid Stiklestad 1030 och var enligt Frösöstenen slutförd när den restes 1050.
|
Enligt traditioner som upptecknades på 1680-talet uppges
|
Enligt traditioner som upptecknades på 1680-talet uppgiver
|
I Mellannorrland upprättades under medeltiden vandrings- och ridleder både västerut (
|
I Mellannorrland upprättade under medeltiden vandrings- och ridleder både västerut (
|
I Tornedalen etablerades en fast, jordbrukande befolkning någon gång på 1000-talet.
|
I Tornedalen etablerade en fast, jordbrukande befolkning någon gång på 1000-talet.
|
I Luleälvens mynningsområde etablerades ett permanent jordbruk någon gång mellan 1000- och 1200-talet.
|
I Luleälvens mynningsområde etablerade ett permanent jordbruk någon gång mellan 1000- och 1200-talet.
|
Även här märks klara överensstämmelser österut.
|
Även här märker klara överensstämmelser österut.
|
I och med Nöteborgstraktaten 1323 reglerades för första gången gränsen mellan Novgorods och Sveriges intresseområden.
|
I och med Nöteborgstraktaten 1323 reglerade för första gången gränsen mellan Novgorods och Sveriges intresseområden.
|
År 1441 delades Korsholms i en västlig och en östlig del längs gränsen mellan Uppsala och Åbo stift, som fastställts till Ule älv, de båda delar som så småningom kom att kallas för Västerbotten och Österbotten.
|
År 1441 delade Korsholms i en västlig och en östlig del längs gränsen mellan Uppsala och Åbo stift, som fastställts till Ule älv, de båda delar som så småningom kom att kallas för Västerbotten och Österbotten.
|
Först på 1620-talet inleddes en stor stadsgrundningsvåg som resulterade i ett pärlband av städer längs med den dåvarande norrlandskusten, på båda sidor om Bottenhavet, upp till Torneå i norr.
|
Först på 1620-talet inledde en stor stadsgrundningsvåg som resulterade i ett pärlband av städer längs med den dåvarande norrlandskusten, på båda sidor om Bottenhavet, upp till Torneå i norr.
|
Vågen inleddes som en konsekvens av en resa genomförd av riksrådet Johan Skytte runt Bottenhavet år 1619.
|
Vågen inledde som en konsekvens av en resa genomförd av riksrådet Johan Skytte runt Bottenhavet år 1619.
|
Utvecklingen av städer norr om Gävle hämmades dock av det bottniska handelstvånget som fick fast form i förordningar från 1614, 1617 och 1636 och avvecklades 1765.
|
Utvecklingen av städer norr om Gävle hämmade dock av det bottniska handelstvånget som fick fast form i förordningar från 1614, 1617 och 1636 och avvecklades 1765.
|
Senare under 1600-talet inrättades kyrk- och marknadsplatser även i Åsele och Arjeplog.
|
Senare under 1600-talet inrättade kyrk- och marknadsplatser även i Åsele och Arjeplog.
|
Piteå silververk byggdes upp på Nasafjället och fungerade fram till 1659, då det brändes ned av norska styrkor.
|
Piteå silververk byggde upp på Nasafjället och fungerade fram till 1659, då det brändes ned av norska styrkor.
|
Vid den stora Häxprocessen i Nordingrå avrättades ingen. Gästrikland 1674–75: 35 avrättades i Ockelbo socken, 19 i Gävle, samt 27 i Valbo socken, Hille socken och Hamrånge socken.
|
Vid den stora Häxprocessen i Nordingrå avrättade ingen. Gästrikland 1674–75: 35 avrättades i Ockelbo socken, 19 i Gävle, samt 27 i Valbo socken, Hille socken och Hamrånge socken.
|
I den mån den traditionella samiska religionen utövades därefter skedde det i tysthet.
|
I den mån den traditionella samiska religionen utövade därefter skedde det i tysthet.
|
Så avrättades samen
|
Så avrättade samen
|
Norrlandskusten drabbades hårt av rysshärjningarna under de sista åren av stora nordiska kriget, 1719–1721.
|
Norrlandskusten drabbade hårt av rysshärjningarna under de sista åren av stora nordiska kriget, 1719–1721.
|
Umeå (som även hade bränts ned 1714 av ryssarna), Hudiksvall, Sundsvall (i samband med slaget vid Selånger), Söderhamn, Härnösand, Piteå och ett antal mindre bruksorter anfölls, plundrades och brändes ned.
|
Umeå (som även hade bränts ned 1714 av ryssarna), Hudiksvall, Sundsvall (i samband med slaget vid Selånger), Söderhamn, Härnösand, Piteå och ett antal mindre bruksorter anfölls, plundrade och brändes ned.
|
I äldre litteratur sägs att Norrland saknar adel, men som motexempel kan nämnas de adlade släkterna Bure, Graan (samiskt ursprung), von Rosenheim och Björnram, samtliga med band till Bureätten; en norrländsk ämbetsmannasläkt som under 1500- och 1600-talen var inflytelserik på riksnivå.
|
I äldre litteratur säger att Norrland saknar adel, men som motexempel kan nämnas de adlade släkterna Bure, Graan (samiskt ursprung), von Rosenheim och Björnram, samtliga med band till Bureätten; en norrländsk ämbetsmannasläkt som under 1500- och 1600-talen var inflytelserik på riksnivå.
|
Välgörenhetsinsamlingar anordnades i södra delen av Sverige.
|
Välgörenhetsinsamlingar anordnade i södra delen av Sverige.
|
Malmbrytningen i Malmberget i Gällivare kommun inleddes 1741, men kom igång på allvar i samband med att järnvägen Malmbanan satte hamnarna i Luleå och Narvik i förbindelse med malmfälten i Malmberget (år 1888) såväl som Kiirunavaara (år 1902) i Kiruna kommun, båda i Lappland.
|
Malmbrytningen i Malmberget i Gällivare kommun inledde 1741, men kom igång på allvar i samband med att järnvägen Malmbanan satte hamnarna i Luleå och Narvik i förbindelse med malmfälten i Malmberget (år 1888) såväl som Kiirunavaara (år 1902) i Kiruna kommun, båda i Lappland.
|
Nya gruvor öppnades efter hand, och tillsammans med smältverk och transporter bidrog de till ett starkt industriellt uppsving i skellefteåregionen under 1930- och 1940-talet.
|
Nya gruvor öppnade efter hand, och tillsammans med smältverk och transporter bidrog de till ett starkt industriellt uppsving i skellefteåregionen under 1930- och 1940-talet.
|
I Västerbotten byggdes Lejonströmsbron över Skellefte älv 1737.
|
I Västerbotten byggde Lejonströmsbron över Skellefte älv 1737.
|
1841 bildades Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader och statsbidrag utgick därmed till allmänna väg- och brobyggen, vilket gav byggandet extra fart.
|
1841 bildade Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader och statsbidrag utgick därmed till allmänna väg- och brobyggen, vilket gav byggandet extra fart.
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.